Jämkning av avtalsvite i marköverlåtelseavtal - En kritisk granskning av oskälighetsbedömningen när vite används för att reglera efterkommande handlingar

Sammanfattning: Kommunen har huvudansvaret för planeringen och genomförande av bostadsförsörjningen. Om kommun har egen byggbar mark finns möjlighet att aktivt påverka bebyggelsen i kommunen genom att bland annat överlåta marken till en byggherre, genom ett marköverlåtelseavtal. För att främja kommunens intresse finns möjlighet att reglera efterkommande handlingar i samband med överlåtelseavtalet. Det kan vara för att kommunen vill säkerställa att marken verkligen byggs, motverka att mark köps i spekulationssyfte, eller att marken inte överlåts utan kommunens godkännande. Avtalsvite kan användas för att säkerställa att de efterkommande handlingarna vidtas eller underlåts. Ett vite kan fylla ett flertal olika funktioner och vad vitet reglerar behöver inte vara av en rent affärsmässig karaktär. Vid bedömningen av om ett vite är oskäligt har det positiva kontraktsintresset betydelse, men vad händer om ett positivt kontraktsintresse saknas eller svårligen går att fastställa? För att nyansera skälighetsbedömningen av vitet har en kritisk rättsdogmatisk metod använts. För att kunna kritisera gällande rätt, har först gällande rätt behövt fastställas. Framställningen utreder därför vad som är ett marköverlåtelseavtal, vilka intressen som kommunen kan vilja tillgodose genom att reglera efterkommande handlingar med vite, samt hur en sådan reglering upprätthålls vid prövning i domstol. Genom att ta ställning till om det är huvudförpliktelsen eller vitesbeloppet som bedöms som oskäligt, försöker analysen reda ut vad som faktiskt bedöms som oskäligt när det saknas ett positivt kontraktsintresse. Slutsatsen blir att om huvudförpliktelsen skälig och fyller ett berättigat syfte är möjligheten att jämka vitesbeloppet begränsad.