Systemlösningar för energieffektivisering av storköksventilation : Kortslutningskåpans potential och begränsningar

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Dalarna/Energiteknik

Sammanfattning: Studien syftar till att undersöka teorin bakom kortslutningskåpan, dess potential och begränsningar. Undersökningen inleds med en litteraturstudie vilken följs av en fallstudie där ett system med kortslutningskåpa, med avseende på energibehov och systemkostnad, jämförs med ett system med en vanlig kåpa respektive ett system med värmeåtervinning. Litteraturstudien visar att kortslutningskåpan kan minska nettoluftflödet från köket och på så sätt minska uppvärmningsbehovet. Introduceras för stor mängd kortslutningsluft läcker värme och föroreningar från kåpan till köket. Maximalt kunde 21% av det totala frånluftsflödet kortslutas utan läckage. Fallstudiens energiberäkningar har utförts i programmet BELOK Värmeåtervinning samt i ett av författaren kodat program. De tre systemen testades för två fall med olika drifttid, en lunchrestaurang med låg drifttid och en hamburgerrestaurang med hög drifttid. Kortslutningskåpan minskade energibehovet med 15 % och det återvinnande systemet med dryga 80 %. Trots det minskade energibehovet var det värmeåtervinnande systemet inte ekonomiskt lönsamt i lunchrestaurangen, ty drifttiden var för låg för att de höga investeringskostnaderna skulle hinna betala sig. Kortslutningskåpan betalade sig dock efter 4,2 år. I hamburgerrestaurangen, där drifttiden var högre, betalade sig kortslutningskåpan efter 1,3 år och det återvinnande systemet efter 3,2 år. Över 15 år var dock det återvinnande systemet betydligt mer lönsamt. Jämfört med en vanlig kåpa minskade kortslutningskåpan kostnaderna med 13,3 %. Över samma tidsperiod minskade det värmeåtervinnande systemet kostnaderna med 39,5 %.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)