Kvarteret Rallaren : gestaltning av en byggnad med integrerad offentlig grönyta

Sammanfattning: Detta arbete har tagit sin utgångspunkt i frågeställningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett ämne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtätning av den urbana miljön. När flera funktioner måste rymmas inom samma yta är det relevant att fråga sig hur byggnader och grönyta kan sammanlänkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer. Frågeställningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet är hämtade ur en verklig kontext. Målet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter på en ej exploaterad tomt belägen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen är under utveckling av markägaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriområde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen. Byggandet av kvarteret Rallaren utgör en viktigt inledande fas i denna utveckling. Beställarens önskan är att kvarteret ska rymma hotell, bostäder, kontor, handel och restaurangverksamhet. Det finns ett uttalat mål att gröna kvalitéer ska få en framträdande roll och att kvarteret ska representera ett miljömässigt hållbart byggande, samtidigt som målet är att nå en hög exploateringsgrad. Inledande ämnesstudier har syftat till att skaffa kunskap om hur byggnader och offentlig grönyta kan samverka. För att kunna skapa en egen förståelse för olika typer av utformningslösningar och dess kvalitéer har en typologisk analysmetod tillämpats. Slutsatsen från studien blev att en kvalitativ integrering av offentlig grön yta och byggnad med fördel kan utgöra en kombination av flera grundtyper för integration av grönyta och byggnad. En annan slutsats är att det är svårt att uppnå likvärdiga kvalitéer som en traditionell grönyta, till exempel en park, genom att integrera byggnad och grönyta. Det finns emellertid ett antal andra kvalitéer som en integrering naturligt för med sig, till exempel topografiska kvalitéer eller kvalitéer under vinterhalvåret. Erfarenheterna från ämnesstudien har använts under designprocessen. Genom att pröva olika grundtyper av byggnader, både fristående men också i platsens kontext, har designprocessen kunnat vila på en kunskapsgrund som gjort det lättare att bibehålla ett kritiskt förhållningssätt till olika idéer som designprocessen resulterat i. Designprocessen har också tagit sin utgångspunkt i en grundlig platsanalys. Komplexa rörelsemönster kring kvarteret och ett utmanande mikroklimat har varit betydelsefullt för den form som kvarteret fått. Den slutgiltiga utformningen kom att utgöra en syntes av olika lösningar för integration av offentlig grönyta och byggnad. Utformningen utmanar tänkandet kring vad offentlig tillgänglighet innebär och vad gröna kvalitéer kan vara. Idéer om ett liv mellan byggnad och landskap har varit centrala i tänkandet kring byggnadens funktion. Utformningen visar att integrerade gröna kvalitéer kan spela en intressant roll i upplösningen av samhällets hårda gränser mellan privat och offentligt. Att som landskapsarkitekt ta sig an utformningen av byggnader har gett en bättre insikt i tänkandet kring rumslighet och byggnaders funktion. En bättre förståelse för husarkitektens utmaningar har skapat förutsättningar för mig att i framtiden medverka till bättre helhetslösningar för den byggda miljön.