"Ta bara bilder och lämna bara bubblor...eller hur var det?" -En studie av miljöledning och kommunikation inom dykbranschen

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för tjänstevetenskap

Sammanfattning: Turismen bidrar, i likhet med de flesta industrier, med olika negativa effekter på miljön. Problem uppstår när antalet besökare överstiger ett områdes ekologiska bärförmåga, det vill säga när miljön i ett område skadas, eller växter och djur trängs undan från naturområden på grund av människor. Antal utförda dykcertifikat har mer än fördubblats sedan 1990 och det har genom tidigare forskning fastställts att fritidsdykning bidrar till slitage av korallrev och övrig undervattensmiljö. Det krävs en långsiktig förändring i dykarnas beteende och det som ännu inte analyserats är hur dykarrangörer arbetar för att undvika påfrestningar av undervattensmiljön, därmed saknas ett undersökt organisationsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur miljöledning och kommunikation kan användas för att främja en långsiktigt hållbar upplevelseprodukt. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en fallstudie på PADI, Professional Asssociation of Diving Instructors. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med dykarrangörer, instruktörer och dykledare inom organisationen. Vi har även intervjuat en representant från PADIs ledning i Norden, samt en ytterligare person med erfarenhet från dykorganisationerna CMAS och NAUI för att få en kompletterande bild av dykbranschen. Vi har kommit fram till att det finns en strävan inom dykorganisationen PADI att utöka sitt miljöarbete men frågan återstår om arbetet är tillräckligt för att undvika framtida slitage av undervattensmiljön. Det har också visat sig att det krävs mer än PADIs engagemang för att arbetet ska ge ett långsiktigt resultat. Dykarrangören/instruktören har en unik möjlighet att personligen påverka dykbeteenden genom direktkontakt med kunderna. Det är därför av största vikt att PADI i första hand ökar medvetenheten och förutsättningarna hos arrangörerna. Vidare är utbildningstiden, gruppstorleken under utbildningar samt kontroller av miljöarbetet hos respektive arrangör, kritiska faktorer som bör tas hänsyn till i relation till en hållbar utveckling av undervattensmiljön.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)