När staden flyttade till Skälby kungsgård : en studie om landskap och aktörer under 1930-tal, 1957-1967 och 2005-2015

Sammanfattning: Landskapets utseende förändras hela tiden och påverkas av markanvändningen. Markanvändningen i sin tur påverkas av aktörer och deras uppfattning om landskapet. Det här är en agrarhistorisk uppsats som undersöker landskapets förändring och aktörers förändrade uppfattningar om landskapet. Studien har gjorts kring Skälby gård i Kalmar under tidsperioderna 1930-tal, 1957-1967 och 2005-2015. I uppsatsen finns ett antal aktörer med; en jordbruksarrendator, Kalmar kommun, 4H, föreningslivet och allmänheten. Källmaterialen består av kartor från de olika tidsperioderna, material från Kalmar kommunarkiv och Kalmar läns museums arkiv, Kalmar hembygdsförening och en publicerad barndomsskildring. Ett besök på gården gav möjlighet att studera landskapet på nära håll. Studien är kvalitativ med ett strategiskt urval och metoden är inspirerad av hermeneutisk meningstolkning. Uppsatsen har ett aktörsperspektiv och begreppet urban fringe har använts för att diskutera materialet. Under 1930-talet användes marken på Skälby till jordbruk. Kommunen och arrendatorn hade båda en rationell och välutvecklad gård som mål, samtidigt som kommunen undantog mindre markområden för stadens räkning. Allmänheten nyttjade delar av gårdens miljöer för rekreation, men jordbrukslandskapet dominerade. Under den andra tidsperioden, 1957-1967 förändrades mycket på gården. Arrendatorn arbetade fortsatt för jordbruket medan kommunen istället fokuserade allt mer på stadens intressen. Efter hand avvecklades jordbruket och markerna bebyggdes med bostäder, vägar och industrier. Staden flyttade in på Skälby och jordbrukslandskapet blev allt mer ett stadslandskap. Under den tredje tidsperioden 2005-2015 tog föreningslivet plats på gården. 4H bedrev ett litet jordbruk på en bråkdel av de tidigare markerna med syfte att visa upp en idyllisk bild av landsbygden för allmänheten. Många av byggnaderna nyttjades av andra föreningsverksamheter och stadsborna använde området för rekreation. Uppenbarligen skedde stora förändringar på gården och i landskapet under de studerade tidsperioderna. De olika aktörernas intressen förändrades och som en effekt av det även markanvändningen. Landskapet förändrades från ruralt till urbant med Skälbys byggnader kvar som en ö av landsbygd i staden. Kommunen kunde i sin roll som markägare i stort sett styra gårdens verksamhet och gjorde det med varierande mål under de tre tidsperioderna. När möjligheterna kom valde de att bygga bostäder, Ölandsbron och så småningom Ikea på åkermarken. Trots den ursprungliga gårdens storlek gjorde placeringen nära staden att det urbana segrade. Skälby gård försvann men blev kvar ändå och i det urbana landskapet syns spår av den rurala historien.