Betygskriterier: tidigt född och fysiskt aktiv : betydelsen av relativ ålder och fysisk aktivitet på fritiden för betyget i idrott och hälsa hos gymnasieelever

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning:

Syfte och frågeställningar

Syftet var att undersöka om det kvarstår någon relativ ålderseffekt mellan elever i årskurs 3 på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter på fritiden har någon inverkan. Frågeställningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av vilken tid på året de är födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av idrottsaktivitet på fritiden? Finns det något samband mellan elevernas födelsetid på året, idrottsaktivitet på fritiden och betyg i idrott och hälsa?

Metod

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på tre gymnasieskolor i stockholmsområdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i årskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjälp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hälsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet på fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv).

Resultat

Elever födda under det första halvåret får i större utsträckning de högre betygen VG och MVG. En trend är att de elever som på ett eller annat sätt är aktiva inom idrottsaktiviteter på sin fritid får majoriteten de högre betygen VG och MVG. Endast ett medelstarkt samband ses mellan födelsekvartal och betyg för individuella idrottare, aktiv fritid och ej aktiva. För lagidrottarna framkommer ett avvikande svagt samband mellan födelsekvartal och betyg i idrott och hälsa.

Slutsats

Denna studie indikerar att en relativ ålderseffekt generellt förekommer i ämnet idrott och hälsa år 3 på gymnasiet. Ett tydligt samband ses mellan betyget i idrott och hälsa och hur idrottsaktiv eleven är på sin fritid. Det är nog ändå lite för enkelt att säga att elevers idrottande på fritiden och den utslagning som förekommer inom speciellt lagidrotter skulle vara en stor bidragande faktor till den relativa ålderseffekten i skolämnet idrott och hälsa. Problemet återfinns även hos elever som står utanför den organiserade idrotten. Det är inte åldersskillnaden i sig hos gymnasieeleverna som är intressant. Det som måste uppmärksammas är hur elever med olika mognadsgrad i de yngre åldrarna troligt behandlas olika och att de födda tidigt på året därmed får en fördel genom utbildningssystemet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)