Vilka elever har strörst nytta av matematisk problemlösning?

Sammanfattning: Detta examensarbete har undersökt hur låg- respektive högpresterande elever påverkas av problemlösningsuppgifter i matematikundervisningen. Är det främst de relativt högpresterande eleverna som har störst nytta av matematisk problemlösning för att få en djupare förståelse i matematik? Kan problemlösning användas för att få upp intresset för lågpresterande elever? Spelar det någon roll hur problemuppgifter är formulerade? Arbetet har genomförts genom en begränsad systematisk litteraturöversikt genom en databassökning via sökmotorerna DiVA, ERIC och Springer följt av en narrativ analys av tolv utvalda artiklar. Resultatet från detta examensarbete tyder på det främst är de relativt högpresterande eleverna som har störst nytta av matematisk problemlösning för att få en djupare förståelse i matematik. Det är främst dessa elever som möter problemlösning i sin matematikundervisning, vilket gör att de blir mer vana vid problemlösning än andra elever. De lågpresterande eleverna ges inte samma möjligheter att utveckla sin förmåga att lösa matematiska problem. Problemlösning kan dock användas för att få upp intresset för lågpresterande elever. Gruppsammansättningar kan här ha en stor betydelse för hur bra elever kan prestera. Lågpresterande elever presterar t.ex. bättre efter samverkan i en heterogen grupp tillsammans med mer högpresterande eleverna. Resultatet tyder också på att det har betydelse hur problemuppgifter är formulerade för att öka elevernas förutsättning att utveckla sina förmågor att lösa matematiska problem. Textbaserade problemlösningsuppgifter anpassas sällan till elevernas kunskapsnivå. Problemlösningsuppgifter bör därför vara konstruerade så att de inte är för svåra utan är anpassade till elevens kunskapsnivå. Det finns t.ex. en tydlig koppling mellan textbaserad problemlösning och elevernas läsförståelse. Examensarbetet drar också slutsatsen att elever får begränsade förutsättningar att skapa lösningsmetoder eftersom uppgifterna i deras läroböcker mycket sällan kräver ett kreativt matematiskt resonemang för att kunna lösas. Läroböckerna behöver därför kompletteras med flera problemlösningsuppgifter, särskilt på en enklare nivå och i sammanhang som eleverna kan relatera till.