Revision av verkligt-värde värderingar : Upplevda osäkerheter samt revisionsåtgärder

Sammanfattning: Bakgrund och problematisering: Till följd av ökad globalisering, datatillgänglighet och ökade möjligheter för informationsbehandling, är det nuvarande redovisningssystemet under förändring. Redovisningen går från att baseras på den mer traditionella industriella ekonomin till att anpassas mot en mer informationsbaserad ekonomi med större fokus på relevans i årsredovisningarna. Detta innebär ökad användning av värdering till verkligt värde snarare än värdering till anskaffningsvärden, vilket skapar nya utmaningar för revisorer i verifieringen av de finansiella rapporterna då osäkerheter kan uppstå angående verkliga värdens rimlighet. Syfte och frågeställningar: Genom tillämpning av verkligt värde-värdering har en ökad osäkerhet uppstått i de finansiella rapporterna. Dessa osäkerheter kan vara svåra att minska om värderingarna bygger på svårverifierbar data. Studien ämnar ge en ökad förståelse kring hur revisorer upplever de osäkerheter som uppstår vid revision av poster värderade till verkligt värde, samt hur dessa osäkerheter hanteras. Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger på  Pentlands (1993) och Carrington & Catasús (2007) tolkning av trygghetsteorin i en revisionskontext. Pentland (1993) gör en tolkning av Collins (1981)  teori om rituella interaktionskedjor och applicerar denna i en revisionskontext. Carringston & Catasús (2007) studerar hur revisorer upplever själva “källan” av trygghet utifrån Kolcaba & Kolcabas (1991) trygghetsteori.  Studiens teoretiska perspektiv grundar sig i dessa två teoretiska utgångspunkter för att tolka och analysera den insamlade empirin. Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod där den insamlade empirin utgörs av nio intervjuer med revisorer verksamma inom de fyra stora revisionsbyråerna. Uppsatsen har en hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebär att den insamlade empirin tolkas utifrån de valda teorierna för att på sådant sätt öka förståelsen för hur de intervjuade revisorerna upplever och handskas med osäkerheter som följer av verkligt värde-värderingar.  Resultat och slutsatser: Studien finner indikationer på att revisorerna upplever informationsbristen som den främsta källan till osäkerhet. I linje med Pentlands (1993) studie om revision som en trygghetsskapande process, tolkas dessa osäkerheter utgöra en källa för otrygghet hos revisorerna. Studien finner indikationer på att mängden kunskap och erfarenhet revisorn besitter påverkar den upplevda otryggheten i samband med revision av verkligt värde-värderingar. Studien visar också hur revisorer genom interna- och externa värderingsexperter, modeller samt diskussioner inom revisionsteamet och inom revisionsbyrån minskar denna känsla av otrygghet och uppnår det tillstånd då revisorn känner sig trygg med värderingarna.