Svenska börsbolags kapitalanskaffning - Om synen på riktade emissioner

Sammanfattning: Länge har de riktade emissionerna hamnat i skuggan av företrädesemissionerna. Min utredning visar på att såväl lagstiftaren som AMN under en lång period har ställt sig restriktiva till en ökning av riktade emissioner. Genom samhällets utveckling och vid olika konjunkturcykler har det skett en stadig ökning av användandet av nyemissioner. Bolagen är i allt större behov av att anskaffa kapital och när behovet inte kan tillgodoses genom en företrädesemission måste man vända sig utåt och rikta en emission. När ett bolag riktar en emission uppkommer frågor om dess förenlighet med aktieägarskyddet i ABL och huruvida förfarandet överensstämmer med god sed på aktiemarknaden. Utredningen fokuserar på såväl den bolagsrättsliga som den aktiemarknadsrättsliga regleringen av riktade emissioner. Vid sidan av regleringen tar jag upp verkliga fall då börsbolag har genomfört en riktad emission för att belysa de situationer då förfarandet kan bli aktuellt. Eftersom det har skett en ökning av riktade emissioner analyseras också huruvida synen på dem har ändrats och om näringslivets krav på ökade möjligheter att rikta en emission har tillgodosetts. En ökning kan även förklaras med att det på dagens aktiemarknad råder en brist på riskkapital. Detta ökar bolagens benägenhet att söka anskaffa kapital genom en riktad emission där de kan konkurrera om kapitalet genom exempelvis emissionsrabatter. På senare tid har det i viss mån skett en uppluckring i det restriktiva förhållningsättet till riktade emissioner. AMN har utvecklat det aktiemarknadsrättsliga regelverket genom sina uttalanden men ändå kvarstår det vissa oklarheter för bolagen om tillämpligheten. Mot bakgrund av detta anser jag att det är nödvändigt att det i framtiden utformas förtydligande riktlinjer av allmängiltig karaktär. Det är av vikt att riktlinjerna skapar ett större spelutrymme för de svenska bolagen för att dessa ska kunna konkurrera om riskkapital med bolag från andra länder.