Motiv till energiinvestering inom fastighetsbranschen : En fallstudie av två kommunala fastighetsbolag och de väljer att energiinvestera

Sammanfattning: Debatten om hållbar utveckling och miljö är högst aktuell i dagens samhälle. Miljöinvesteringar kräver ekonomiska resurser och det är samtidigt dessa resurser som styr världen. Fastighetsbolagen står idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. Många av dagens fastigheter står för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan år 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast år 2020 som innebär att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara så nära noll-energibyggnader som möjligt. Redan i dagsläget finns möjlighet att utföra nybyggnationer och renoveringar som uppfyller dessa krav. Många fastighetsbolag inser inte den långsiktiga lönsamheten i energiinvesteringar och anser sig därför inte kunna få någon vinst i en sådan investering.  Syftet med studien var att skapa förståelse för de beslutsunderlag fastighetsbolag lutar sig mot vid större investeringar i form av energieffektivitet, och om det där skulle finnas möjligheter att ta hänsyn till miljön. För att bäst besvara forskningsfrågan har en kvalitativ fallstudie tillämpats i studien och det empiriska resultatet har främst insamlats genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med informanter i ledande position hos AB Eidar och AB Vänersborgsbostäder. Vidare har vi använt oss av fastighetsbolagens årsredovisningsdokument och tillgänglig information om den kommande EU normen. Studiens teoretiska referensram utgick ifrån den institutionella teorin, legitimitetsteorin samt beslutsteorin. Teorin belyser bland annat hur omgivningen påverkar bolagen i sitt beslutfattande men även hur bolag inom samma bransch tenderar att påverkas av varandra.  Vi har i analysen kommit fram till att det finns en medvetenhet och vilja att energiinvestera. Trots att de båda fastighetsbolagens uttrycker en positiv inställning till att energiinvestera kunde vi ändå se en skillnad mellan deras agerande. Detta berodde till stora delar på historiska och ekonomiska förutsättningar. Vi kunde vidare identifiera hur ledningens personliga inställning i respektive fastighetsbolag till viss del kunde återspegla bolagens värderingar. Analysen har även präglats av fastighetsbolagens skilda uppfattning av hyresgästernas betalningsvilja.