Extraktionsfrekvens efter rotfyllning hos medelålders kvinnor utifrån sociodemografi

Detta är en Master-uppsats från Malmö universitet/Odontologiska fakulteten

Sammanfattning: Syftet med studien är att studera om demografi påverkar frekvensen av extraktion efter rotfyllning hos kvinnor i åldern 45-54 år. En retrospektiv kohortstudie utfördes genom att analysera registrerade rotfyllningar i Sverige under 2009 och efterföljande extraktioner under de följande fem åren. Data samlades in från Försäkringskassan och Statistiska Centralbyrån för kvinnor i åldern 45-54 år. Strategiska grupper konstruerades genom kombination av de demografiska faktorerna: civilstånd, utbildningsnivå och födelseland, 8 grupper erhölls. Pearsons chi-2 och oberoende t-test användes för statistisk analys, signifikansnivån bestämdes till p<0,05. 20 928 kvinnor registrerades med minst en rotfyllning under år 2009 och den totala extraktionsfrekvensen efter fem år var 10,0 %. I den totala kohorten sågs skillnader i extraktionsfrekvens avseende civilstånd, där en högre extraktionsfrekvens sågs hos de som ej var gifta (p=0,014). Avseende utbildningsnivå och födelseland sågs ingen skillnad i extraktionsfrekvens. Ingen skillnad i extraktionsfrekvens mellan de konstruerade grupperna kunde påvisas; gruppen högutbildade, ej gifta kvinnor födda i Sverige hade högst extraktionsfrekvens på 11,4 % och gruppen högutbildade, ej gifta kvinnor födda i utlandet hade lägst extraktionsfrekvens på 7,8 % (p=0,052). Ingen skillnad i extraktionsfrekvens fem år efter rotfyllning kunde ses i de olika konstruerade grupperna baserade på civilstånd, utbildningsnivå och födelseland hos kvinnor i ålder 45-54 år, vilket tyder på att vården i detta avseende är jämlik och att tandvårdslagen därmed uppfylls.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)