Statligt stöd i ekonomiska kriser: En analys av rättssäkerheten i kommissionens tillämpning av artikel 107.3 b FEUF under covid-19-pandemin

Sammanfattning: I artikel 107.1 i FEUF stadgas ett förbud för EU:s medlemsstater att vidta statliga stödåtgärder som skapar, eller kan skapa, konkurrenssnedvridande effekter på EU:s inre marknad. Det breda förbud mot statligt stöd som artikel 107.1 FEUF stadgar, har dock några undantag som ska möjliggöra för medlemsstaterna att i vissa situationer utge statligt stöd, trots att det kan få konkurrenssnedvridande effekter. Ett sådant undantag är artikel 107.3 b FEUF, som berättigar statligt stöd om det vidtas av en medlemsstat i syfte att avhjälpa en allvarlig störnings i medlemsstatens ekonomi. Mot bakgrund av den ekonomiska kris som drabbade Europa med anledning av de restriktioner som infördes för att förhindra spridningen av covid-19, blev den möjlighet till undantag från förbudet mot konkurrenssnedvridande statligt stöd som artikel 107.3 b FEUF tillhandahåller högaktuell. Ansvaret för tillämpningen av artikel 107.3 b FEUF innehas av EU-kommissionen. Den här uppsatsen har utrett hur kommissionens tillämpning av artikel 107.3 b FEUF har sett ut under covid-19-pandemin och vilka rättssäkerhetsbrister som präglar kommissionens rättstillämpning. Den tillfälliga ramen som utfärdats av kommissionen med anledning av covid-19-pandemin och som ska vägleda tillämpningen av artikel 107.3 b FEUF, har utvidgat tillämpningsområdet för bestämmelsen. Ur rättssäkerhetssynpunkt har utvidgningen i sig inte konstaterats vara problematisk, till skillnad från kommissionens dominanta roll i rättstillämpningen. Kommissionens både normgivande och rättstillämpande roll talar för bristande maktdelning. Problematiken med den bristande maktdelningen förstärks av att tillämpningen av artikel 107.3 b FEUF är beroende av skönsmässiga bedömningar, vilket gör att tillämpningen av bestämmelsen i sin helhet kan konstateras lida av formella rättssäkerhetsbrister.