Effekterna av införandet av RR 29/IAS 19 - Redovisning av pensioner

Sammanfattning: Syftet med magisteruppsatsen var att undersöka vilka effekter införandet av RR 29” Ersättningar till anställda” och IAS 19 ”Employee benefits” har haft på de företag som valt att tillämpa någon av rekommendationerna i förtid. RR 29 är en direktöversättning av IAS 19 och vi har därför valt att studera rekommendationerna som ett gemensamt begrepp. En kvalitativ metod valdes för att få fram de tidiga effekterna av införandet RR 29/IAS 19. Effekterna undersöktes utifrån två olika delstudier. Delstudie ett är en innehållsanalys av sju företags årsredovisningar som tillämpat RR 29/IAS 19 i förtid. Den ger läsaren en ökad förståelse för hur företagen redovisar sina förmånsbestämda pensionsförpliktelser i enlighet med de nya rekommendationerna. I delstudie två genomfördes intervjuer med fyra börsnoterade företag samt med fyra revisorer för att få fram deras syn på effekterna av den nya pensionsredovisningen. Slutsatserna visar att de företag som tillämpat RR 29/IAS 19 i förtid har fått flera effekter. Effekterna har varit särskilt kännbara för multinationella företag med en stor andel förmånsbestämda pensionsplaner. Den mest positiva effekten är att koncernen nu skall redovisa sina pensionsförpliktelser på ett enhetligt sätt. Det har lett till att jämförbarheten av pensionsförpliktelsen har ökat mellan olika företag. En annan positiv effekt är att företagen har fått ökad kontroll över sina pensionsförpliktelser eftersom de tvingas inventera och klassificera alla sina pensionsförpliktelser i hela koncernen. Ökad transparens är en annan positiv effekt av RR 29/IAS 19 eftersom företagen nu lämnar betydligt mer upplysningar i årsredovisningarna. Införandet av RR 29/IAS 19 har även lett till negativa effekter för företagen. Vid övergången till den nya pensionsredovisningen har företag har fått en ökning av sin pensionsskuld som legat mellan 392-2300 miljoner kronor. Företagen upplever även ett ökat merarbete då de nu ska göra flera arbetsmoment själva för att komma fram till den slutliga pensionsskulden. De nya momenten har upplevts som komplicerade och svåra vilket har lett till att många företag har fått anlita experthjälp. Rekommendationerna kommer även att leda till dubbelarbete eftersom RR 29/IAS 19 endast skall tillämpas på koncernnivån och inte i den juridiska personen. Sammanfattningsvis har effekterna resulterat i en förbättrad pensionsredovisning för både företagen och de externa intressenterna. De kan nu för första gången bilda sig en egen uppfattning om koncernens totala pensionsförpliktelser genom att endast kunna en internationell rekommendation.