Ordförråd och gester hos barn med språkstörning och hos barn med typisk språklig utveckling

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Medicinska fakulteten; Linköpings universitet/Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper

Sammanfattning: Syftet med föreliggande studie var att göra jämförelser mellan små barn med typisk språklig utveckling och små barn med språkstörning avseende impressivt och expressivt ordförråd samt användning av gester. Fyra barn med typisk språkutveckling rekryterades till studien. Dessa barn var köns- och åldersmatchade med redan insamlat material från fyra barn med språkstörning. Åldrarna på barnen (en flicka, tre pojkar) var 33–51 månader. Impressivt och expressivt ordförråd testades med Picture Naming Game (PiNG) och testsituationen videofilmades för att möjliggöra undersökning av barnens användning av deiktiska, ikoniska och emblematiska gester. Resultaten visar att barnen med typisk språklig utveckling på gruppnivå erhöll ett högre resultat på PiNG jämfört med de matchade barnen med språkstörning. Barnen med typisk utveckling utförde ett lägre antal totalt använda gester, ett lägre antal deiktiska och ikoniska gester samt hade färre gester synkroniserade med tal jämfört med barnen med språkstörning. Barnen med typisk språklig utveckling utförde fler emblematiska gester samt hade en högre andel gester synkroniserade med tal än barnen med språkstörning. Endast en av de uppmätta skillnaderna uppnådde statistisk signifikans vilket identifierades i användandet av emblem under expressiva testuppgifter där TD-gruppen använde signifikant fler emblem än barnen i DLD-gruppen. Då inga signifikanta skillnader förelåg mellan gruppernas totala PiNG-resultat och användning av gester gjordes en gemensam korrelationsanalys där en stark och signifikant negativ korrelation (p=0,01832) mellan barnens ålder och användning av ikoniska gester identifierades. Resultatet i föreliggande studie indikerar att gestanvändningen kan vara värdefull att inkludera vid bedömning av barn och utredning av eventuell språkstörning. Det finns dock behov av fler studier inom detta område och analys av en större mängd data behövs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)