Improvisation i övningsrummet och i konsertsalen : En självstudie med avstamp i två sonater av Domenico Scarlatti

Sammanfattning: Syftet med det här arbetet är att utforska improvisation i övningsrummet kontra konsertsituationen utifrån från två sonater av Domenico Scarlatti. Improvisatoriska inslag utforskas både i övningsrummet och i konsertsituationer, samt hur spontan improvisation skiljer sig från planerad improvisation. Domenico Scarlatti, begreppet improvisation, och historiska improvisationstekniker tas upp och förklaras i bakgrundskapitlet utifrån litteratur och tidigare forskning. Metodkapitlet beskriver hur arbetet gått tillväga och hur det dokumenterats. Improvisationsövningen har utgått från valda delar ur de två sonaterna. För att utreda improvisationens effekt på konsertsituationer genomfördes två framföranden inför publik med efterföljande intervjuer. Projektet dokumenterades med videoinspelningar, loggbok och videoinspelad loggbok. I kapitlet genomförande visas improvisationsövningens genomförande, framförandena och intervjuernas genomföranden samt resultat från projektet. Projektet visar att publiken inte med säkerhet kunde skilja mellan spontan och planerad improvisation. Publiken upplevde också att de improvisatoriska inslagen tillförde något till musiken. I diskussionskapitlet diskuteras resultaten från genomförandekapitlet. Vidare diskuteras vilka konstnärliga värden improvisationen kan ha om publiken inte hör skillnad mellan det planerade och det spontana samt hur ett improvisatoriskt förhållningssätt kan använ- das som ett konstnärligt verktyg för att skapa ett personligt uttryck och personliga interpretationer.