Stockholms stadskyrkogårdars kvaliteter : en platsstudie som lyfter rekreativa kvaliteter och gröna värden

Sammanfattning: Tillgång till grönområden är en grundförutsättning för hållbara städer och människors fysiska och mentala välmående, men växande befolkningar i städerna leder till att befintlig rekreativ grönyta exploateras och byggs bort. Det leder i sin tur till att andra typer av grönstruktur, exempelvis kyrkogårdar och begravningsplatser, används i allt större utsträckning för rekreativa ändamål. I den här studien ämnar vi undersöka kyrkogårdar i Stockholm i syftet att identifiera deras värden och kvaliteter för boende i staden. Tidigare forskning av Stoltz och Grahn (2021) har visat att det finns specifika kvaliteter som människor söker efter i utomhusmiljöer. Dessa kvaliteter går under benämningen Perceived Sensory Dimensions (PSD) och innefattar nyckelkvaliteterna naturlig (natural), kultiverad (cultural), sammanhållen (cohesive), diversifierad (diverse), skyddad (sheltered), öppen (open), rofylld (serene) och social (social). Vi tillämpar PSD för att analysera kyrkogårdarna. För att lyfta kyrkogårdens typspecifika egenskaper tillämpar vi även Grabalov och Nordhs (2021) teoretiska ramverk kring platser som liminal, spiritual, multicultural and multifunctional spaces (LSMM). Genom platsbesök med understödjande dokumentstudier samt teoretiska ramverk försöker vi identifiera dessa kvaliteter på platserna. För att underlätta analyseringen av platserna tillämpas en checklista baserad på de två teoretiska ramverken. Resultatet visar att de flesta av kvaliteterna går att identifiera på de undersökta kyrkogårdarna, men dessa kvaliteter väger olika tungt och finns i större eller mindre utsträckning. Kultiverad och social är de kvaliteter som dominerar, medan naturlig kvalitet och skyddad kvalitet är mindre framträdande. Vidare kan motsättande kvaliteter samexistera inom samma kyrkogård. Dessa typer av kyrkogårdar är multifunktionella hybridiseringar mellan park och begravningsplats där den offentliga sfären och den privata sfären är balanserad tack vare utformningen av platsen, med tydligt avgränsade delområden för olika typer av aktiviteter. Avslutningsvis kan vi även konstatera att kyrkogårdarna idag används för aktiviteter som tidigare ansågs olämpliga, exempelvis träning, picnic och hundrastning.