Ekonomisk jämförelse mellan certifierat och ocertifierat skogsbruk

Sammanfattning: I skrivande stund blåser det hårt kring skogsbruket och den svenska modellen att bruka den skogliga resursen är starkt ifrågasatt. Detta i en tid då skogen anses vara svaret på många av dagens hållbarhetsfrågor. Skogsbranschen har utöver kraven i skogsvårdslagen tagit fram egna riktlinjer för god miljöhänsyn i produktionsskog. För skogsägare finns även möjligheten att certifiera sin skog enlig FSC, PEFC eller dubbelcertifiering. Att som skogsägare certifiera sin skog är ett åtagande som innebär mer omfattande miljö- och naturhänsyn i skogsbruket. I gengäld erhåller skogsägaren en certifieringspremie då det certifierade virket säljs. En certifieringspremie som varierar i landet och mellan bolag. Skogscertifieringens fördelar lyfts på många sätt, men inte lika ofta lyfts vad ett certifierat skogsbruk egentligen kostar skogsägaren. Denna studie jämför lönsamheten för enkel certifierat och ocertifierat skogsbruk samt de geografiska skillnaderna i landet. Studien undersöker även vid vilken certifieringspremie ett certifierat skogsskötselsystem genererar minst lika högt nuvärde som ett ocertifierad skogsskötselsystem. Studien behandlar också hur den kalkylerade lönsamheten skiljer sig åt med förändrad kalkylränta. För att uppnå studiens syfte har plandata för tre skogsfastigheter i tre olika regioner i landet tillämpats. Sammanställningen och kalkylerna genomfördes i Excel. För att tolka hur lagtext och certifieringsstandarderna implementeras i det praktiska skogsbruket studerades: tidigare arbeten inom ämnet, dokument från skogsstyrelsen, dokument från certifieringsorganen och skogsbranschens gemensamma målbilder för god miljöhänsyn, skogsvårdslagen, allmänna råd till skogsvårdslagen tillsammans med egna tolkningar och antaganden. Studiens resultat visar att endast tillämpa generell hänsyn bidrar till högre nettonuvärde för alla tre fastigheter för tidsperioden 20 år, jämfört med att sköta fastigheterna enligt något utav certifieringssystemen. För att de certifierade skogsskötselsystemen ska bli minst lika lönsamma som det ocertifierad krävs högre certifieringspremie. Till studien tillämpades generella prislistor och kostnader, att istället tillämpa bolagsspecifika prislistor och bedriva studien under en längre period hade troligtvis påverkat det slutgiltiga resultatet.