Den negativa religionsfriheten - Med fokus på skolavslutningen

Sammanfattning: I vissa svenska kommunala grundskolor har skolavslutningar i kyrkan länge varit en tradition. Skolverket och skolinspektionen uttalar att skolavslutningar får hållas i kyrkan och att vissa religiösa inslag så som psalmsång får förekomma. I svensk lagstiftning finns dock inget direkt stöd för att skolavslutningar får hållas i kyrkan. Med anledning av detta meddelade riksdagens utbildningsutskott i april 2016 att man är för att en lagändring ska ske som slår fast att skolor får hålla sina avslutningar i kyrkan. Målet tycks vara att slå fast den praxis som skolverket och skolinspektionen redan tillämpar. Uppsatsen syfte är att undersöka om den praxis som skolverket och skolinspektioner ställt upp verkligen är förenligt med skyddet för den negativa religionsfriheten. För att avgöra detta kommer uppsatsen behöva fastställa de gränsdragningar som kan anses finnas för den negativa religionsfrihetens omfattning. För att komma fram till detta krävs en undersökning och jämförelse mellan regeringsformen, EKMR, Europadomstolens praxis och myndighetspraxis. Uppsatsen strävar efter att ge en klarare bild av den negativa religionsfriheten och den praxis som är knuten till den. Vidare diskuteras avvägningen mellan olika skyddade intressen och vilket av dessa intressen som ska väga tyngs. Dessa intresseavvägningar diskuteras sedan i analysen. Den svenska lagstiftningen uppställer idag ett krav på elevers närvaro vid skolavslutningarna, vilket aktiverar frågan kring om elevernas negativa religionsfrihet kan anses kränkas vi religiösa avslutningar. Kring denna fråga kan det föras argument för och emot att de religiösa traditionerna kränker elevernas rättigheter. Enligt min mening är skolavslutningarna i kyrkans lokaler förenliga med regeringsformen och EKMR. Skolavslutningarnas religiösa innehåll, däribland psalmsången, anses dock i min mening stå i strid med Europakonventionen och den negativa religionsfriheten.