Skolans arbete med extra anpassningar : Ett organisatoriskt perspektiv

Sammanfattning: Sommaren 2014 infördes extra anpassningar i Skollagen (2010:800). Med det ålades skolan krav på tidiga stödinsatser då en elev riskerar att inte uppfylla kunskapskraven i ett eller flera skolämnen. När Skolinspektionen (2016) två år senare granskade skolornas arbete med extra anpassningar ansågs  majoriteten av de undersökta skolorna ha brister. Sandström, Klang och Lindqvist (2019) kopplar skolans oförmåga att ge alla elever det stöd de behöver till bristande samsyn mellan skolans professioner. Syftet med detta arbete var att bidra med kunskap om hur rektorer, specialpedagoger och lärare beskriver sitt arbete med extra anpassningar, tolkat ur ett organisatoriskt perspektiv. Mer specifikt utgjorde rollfördelning, kommunikation och uttalade framgångsfaktorer i arbetet med extra anpassningar fokus för studien. Data inhämtades genom kvalitativa intervjuer i såväl fria som kommunalt styrda grund- och gymnasieskolor. Data analyserades utifrån Thomas Skrtic´s (1991) organisationsteori. I analysen synliggjordes hur rektorerna och en majoritet av specialpedagogerna antog ett maskinbyråkratiskt förhållningssätt. Rektorerna och specialpedagogerna frånkopplade sig därmed från ansvaret för de extra anpassningarna utifrån en på förhand uppgjord fördelning av arbetsuppgifter. Ansvar för utformning och genomförande av stödinsatser förlades till de undervisande lärarna vilket i sin tur medförde att rektorer och specialpedagoger saknade insyn i arbetet med extra anpassningar. Resultatet visar vidare på att enskilda lärare upplever sig ensamma med uppgiften att förverkliga stödinsatsen oavsett vilka övriga förutsättningar som råder. Studien synliggör i sin helhet låg grad av samarbeten mellan skolans professioner då det gäller extra anpassningar. Mycket tyder på att den specialpedagogiska kompetens specialpedagoger besitter inte används när skolorna utformar extra anpassningar. Rektorers distansering till stödinsatsen och stödinsatsens underordnade roll vid resursstyrning riskerar utöver det att begränsa den enskilda lärarens möjligheter att genomföra stödinsatsen. Ytterst är det elever som drabbas genom felaktig, sen, eller utebliven stödinsats, vilket står i strid med skollagens krav på inkluderande och likvärdig utbildning.