De oskyldiga barnen - beaktas barns rättigheter när en förälder frihetsberövas?

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barns rättigheter tillvaratas då en förälder häktas. Vem beaktar egentligen barns behov då en förälder rycks bort? Frågan är på intet sätt ny men likväl höljd i dunkel. Enligt gällande rätt har alla barn rätt till sina föräldrar. De har en rätt att upprätthålla en nära och god kontakt såvida det inte strider mot barnets bästa. Barn som har föräldrar vilka är häktade lever emellertid i en svår situation. För dem styr samhället när, om och hur kontakt ska ske. Att bli berövad en förälder på grund av ett frihetsberövande skapar en känslomässig kris för barnet, ett trauma. Den psykiska smärtan kan vara djup och ta sig uttryck på flera olika sätt men symptom som aggressivitet, koncentrationssvårigheter och stress är vanliga. Det händer även att ett barn föreställer sig ett häkte som på film, ett rum med kala väggar och med ingenting i. Oavsett vad föräldern har gjort är det ett barns mamma eller pappa som sitter i häktescellen och frihetsberövandet förorsakar en mängd frågor barnet behöver och vill ha svar på. Barnet måste därför ges en möjlighet att få träffa och se sin förälder, att få se att han eller hon lever och mår bra. Att få komma på besök är avgörande för såväl barnets välmående som för barnets förmåga att hantera sin livssituation. Samhället brister dessvärre i denna hänsyn och detta trots att det inte är meningen att de oskyldiga barnen ska bestraffas för förälderns eventuella kriminalitet. Barns rättigheter kan beaktas i högre grad än vad som görs idag och så borde också ske.