Effekterna av Särskilt Betydelsefulla Områden : En kvantitativ studie om den utökade revisionsberättelsen

Sammanfattning: Revisionsberättelsen och dess roll att förmedla trovärdig och väsentlig information har länge varit uppe för diskussion. Kritiker menar att revisionsberättelsen har utvecklats till en alltför standardiserad rapport där det råder brist på transparens i revisionen samt att kommunikationen med intressenter är bristfällig. Detta resulterade i att IAASB, parallellt med EU, utvecklade den nya utökade revisionsberättelsen i syfte att höja dess kommunikativa värde, relevans och kvalitet. De nya direktiven trädde i kraft den 15:e december 2016 i form av sex reviderade och en helt ny standard. Den mest signifikanta förändringen är den nya standarden ISA 701 som handlar om Särskilt Betydelsefull Områden (SBO). SBO omfattar de områden som i revisorns professionella bedömning är av särskilt betydande karaktär för det reviderade företaget. Dessa områden ska vidare vara specifika för varje enskilt företag och även behandla vad som har varit mest problematiskt i revisionen. Den ytterligare informationen ska ge användarna mer insyn i revisionsprocessen och öka förståelsen för de områden som krävt betydande bedömningar.  Denna studie syftar därmed att ge en bild av hur den nya standarden gällande SBO fungerar i praktiken, vilken utformning de SBO som rapporterats har och om införandet av SBO har förändrat revisionsberättelsen sett till räkenskapsåren 2015 och 2017. För att få en bredare bild kompletteras detta med att undersöka och jämföra om revisionskvaliteten förändrats i och med den utökade revisionsberättelsen.  Med utgångspunkt i teorierna om informationsgapet och förväntningsgapet samt agentteorin undersöktes studiens syfte genom en kvantitativ innehållsanalys, där revisionsberättelser från svenska börsnoterade bolag kodats och analyserats efter framtagna kategorier. Denna information har sammanställts som deskriptiv statistik för att konkret se förändringarna mellan åren sett till bland annat längd, antal SBO och utvalda nyckelord. För att mäta revisionskvaliteten prövades istället en huvud- och tre delhypoteser genom en multipel regressionsanalys. Den data som användes som grund för både innehållsanalysen och hypotesprövningen kommer från databasen Orbis Europe och är ett register på 394 svenska börsnoterade företag.  Resultatet visar att det skett märkbara förändringar från ett år innan till ett år efter implementeringen av den utökade revisionsberättelsen. Detta i form av en längre rapport, där olika typer av SBO rapporteras i majoriteten av företagen, och där rapporten frångått sin standardiserade mall genom en större spridning på valda nyckelord. Resultatet finner däremot inte stöd för att det finns en negativ, signifikant effekt mellan den utökade revisionsberättelsen och revisionskvalitet som följd av lägre oväntade periodiseringar. Det finns dock ett stöd för att rapporteringen av SBO har en negativ, signifikant effekt på oväntade periodiseringar vilket således betyder en högre revisionskvalitet.