Forskningscirkelns möten som idégivare för språkutvecklande arbetssätt

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Sammanfattning: I denna uppsats behandlas hur diskussionen inom en forskningscirkel kan öka kunskapen om språkutvecklande arbetssätt hos pedagoger på en vuxenutbildning. Inom forskningscirkelns ram har pedagogerna studerat sin undervisning utifrån ett aktionsforskningsperspektiv. Pedagogerna har gjort förändrande aktioner i sin undervisning, observerat dem och beskrivit dem på forskningscirkelns möten. På mötena har aktionerna analyserats med en av cirkelledaren utarbetad diskussionsmall. Denna mall består av fyra frågor som medför att alla deltagare i turordning kommer med reflektioner och analys på det beskrivna, innan en mer öppen diskussion kan ta vid. Mötena har spelats in med ljud och bild och dessa har sedan analyserats och transkriberats. I analysen används begreppet utvecklande moment för det som sker i diskussionen. Analysen visar att de olika utvecklande momenten kan beskrivas med hjälp av fem kategorier. Många aktioner blir fördjupade med de tre kategorierna: motsägelse, bekräftelse och/eller fördjupning av det som beskrivits i aktionen. Dessa tre kategorier beskriver hur samspelet sker mellan cirkeldeltagarna. Dessutom visar det sig att det ofta förekommer en förhandling mellan cirkeldeltagare och cirkelledaren om hur diskussionsmallen ska användas. Kategorin förhandling om frågan används vid diskussioner om hur frågan i frågemallen ska formuleras. Den femte kategorin används när det handlar om förhandling om innehållet. Denna förhandling uppstår när deltagare inte har förstått den beskrivna aktionen eller vill veta mer om den beskrivna aktionen. En slutsats som kan dras av undersökningen är att diskussionsmallen i den aktuella kontexten skapar ett fokus mot den beskrivna aktionen och det som ska diskuteras, vilket i sin tur ger en ökad möjlighet för cirkeldeltagarna att komma på många olika tolkningar och analyser av den aktion som beskrivits. Detta gör att ny kunskap om språkutvecklande arbetssätt kan skapas inom forskningscirkeln.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)