Genus- och bildkritiskt perspektiv på svenskundervisningens läromedel på mellanstadiet. : - En studie av tre läromedel för årskurs 4 – 6 inom kommunal grundskoleverksamhet i en mindre norrländsk kommun.

Sammanfattning: Denna läromedelsstudie genomfördes under vårterminen 2021. Studiens syfte var att synliggöra genusmaktstrukturer i bilder i läromedel för svenskämnet på mellanstadiet, årskurs 4–6, som användes i kommunala grundskolor inom en mindre norrländsk kommun. Bakgrunden till studien låg i tidigare forskning om läromedel, bilders inverkan på elevers identitetsutveckling samt studiens förhållande till styrdokumenten för grundskolan. Då studien syftade till att synliggöra genusmaktstrukturer var Hardings (1987) och Hirdmans (2001) genusteorier relevanta för studiens teoretiska utgångspunkt. Även teorier om könskonstruktion, könskodning och genusordning kopplades till studien. De metoder som användes för datainsamlingen var främst en läromedelsinventering som resulterade i ett urval av läromedel och därefter urval av enskilda bilder. Totalt analyserades 28 bilder ur sju böcker inom tre olika läromedel. Analysmetoderna som ingick i studien var fördelningsanalys, för att få ut representationsfördelning av genus i läromedlen, ikonografiska bildanalyser för att kristallisera ut könskonstruktioner och könsmönster i bilderna i läromedlen samt kritisk diskursanalys för att formulera de diskursiva handlingsmönster som framträdde i det empiriska materialet samt formulera vilka genusmaktstrukturer som bilderna i läromedlen präglades av. Resultatet av studien blev att två huvudsakliga genusmaktstrukturer, Männen har övertaget (pojkar/män överrepresenteras jämfört med kvinnor och andra kön/svårdefinierade kön/könsneutrala) och Färgen säger allt, eller? (tydligt könskodade färger) framträdde. Lika så framträdde även två huvudsakliga motkrafter, Tvärtomsymptomen (könskodade utseenden och egenskaper kastas om) och Dolda delar, neutrala uttryck och dubbelanvändning (könsneutralisering genom ett antal strategier). Utifrån studiens resultat går det att dra slutsatser att då en del av skolans värdegrundsuppdrag är att verka för jämställdhet kan daglig användning läromedel ge många möjligheter att undervisa om jämställdhet. Läromedel med bilder kan vara givande för elevernas identitetsutveckling att synliggöra, förklara, diskutera och gestalta genusmaktstrukturer som finns runt eleverna och visa hur dessa strukturer skapas och återskapas och diskutera på vilka sätt de kan begränsa livsval och livsvillkor för olika människor. En faktor för att kunna lyckas med jämställdhetsuppdraget i skolans värdegrund är att synliggöra vilka genusmaktstrukturer som lärare, rektorer och skolledare behöver vara uppmärksamma på.