EU - Medborgarens hopp när Sverige överger rättsstatsprincipen

Sammanfattning: Övervakningen i vårt samhälle ökar allt mer och att så kan ske beror på hotet från terrorism. Stater vill genomföra åtgärder i konflikt med mänskliga rättigheter för att bekämpa hotet, organisationer vill skydda de mänskliga rättigheterna och människan vill både vara skyddad från terrorn och att sina rättigheter ska respekteras. Efter att Sveriges regelverk om lagringsskyldighet för tjänsteleverantörer blev underkänt i EU-domstolen så har en utredning tagit fram ett förslag på hur regelverket bör reformeras för att både vara förenligt med EU-rätten och ge den brottsbekämpande verksamheten tillräckliga verktyg för att bekämpa grov brottslighet. Denna uppsats behandlar den känsliga och kontroversiella frågan om hur mycket övervakning av sina medborgare en stat får bedriva utifrån syftet att skydda dem. Den utgår ifrån ett rättsstatsperspektiv och behandlar de olika intressena som är inblandade. Som rättsstat föreligger det en del skyldigheter för Sverige som måste beaktas, både vad det materiella innehållet i lagen får utgöra och hur stiftandet av lagar får gå till. Med EUdomstolens ställningstagande som grund analyseras därefter de åtgärder som Sverige föreslås genomföra för att reformera sitt regelverk utifrån ett rättsstatsperspektiv. Analysen i denna uppsats kommer fram till att Sveriges förslag inte kan anses uppfylla de skyldigheter som Sverige har åtagit sig. Förslaget kan kritiseras utifrån flera olika aspekter, dels att det inte är förenligt med EU-rätten och därmed strider mot att regler inte får utfärdas i strid med unionsrätten, dels att det inte respekterar den personliga integriteten och därmed kränker grundläggande fri- och rättigheter utan giltig grund. Det poängteras även att på grund av sitt medlemskap i EU så har Sverige en skyldighet att följa EU-domstolens avvägning och om man vill avvika från denna så ska det först och främst ske genom politiskt agerande, inte genom vägran att rätta sig efter unionsrätten.