Den jämställda läroboken : Kvinnliga och manliga författare i gymnasieämnet svenska

Sammanfattning: I den här uppsatsen undersöker jag tre läroböcker i svenska för gymnasiet ur ett genusperspektiv. Syftet är att komma fram till om läroböckerna kan anses jämställda. För att komma fram till mitt resultat använder jag mig av både kvantitativ och kvalitativ metod. För ändamålet utgår jag från tre frågeställningar där jag undersöker hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut, hur stort utrymme manliga och kvinnliga författare är tilldelade som i grupp räknat i antal rader, samt hur framställningen av kvinnor och män ser ut. Undersökningen är avgränsad till att innefatta 1800-talet. Utgångspunkter är styrdokumenten som utkom i och med gymnasiereformen 2011 och vad dessa säger om jämlikhet. För undersökningen av det språkliga bruket ut jämställdhetssynpunkt är utgångspunkten Karin Milles Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt (2008). För undersökningen av framställningen av kvinnor och män och om framställningen är jämställd är utgångspunkterna de kriterier som Moira vin Wright ställer för en jämställd text i Genus och text: när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? (1999). Dessa kriterier är att en text ska vara genusmedveten, genuskänslig och genusinkluderande för att vara jämställd. En av läroböckerna har i det undersökta avsnittet ett jämställt språk och lever upp till samtliga kriterier för en jämställd text. Två av läroböckerna uppnår inte alla kriterier för en jämställd text. En av läroböckerna använder inte ett jämställt språk.