Att vårda en person med HIV : Närståendes upplevelser

Sammanfattning: Bakgrund: HIV är en kronisk sjukdom som drabbar människor i helavärlden. Sjukdomen är förknippad med skam, skuldkänslor och utsatthet. Både den sjuka personen och de närstående är fysiskt och psykiskt utsatta. Studier har visat att närstående till patienter med kronisk sjukdom blir åsidosatta. I dagens samhälle har det blivit vanligare att närstående vårdar – därmed är det viktigt att deras upplevelser beaktas för att de ska kunna erbjudas rätt stöd. Sjuksköterskan har ett ansvar att inkludera och stödja de närstående för att de ska kunna upprätthålla sin roll som vårdare. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en person med HIV. Metod: En litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar används. Artiklarna genomsökts i tre olika databaser. Artiklarna är både kvalitativa och mixad metod. Innehållsanalys gjordes enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom olika kategorier och subkategorier; De närståendes känslor med subkategorierna Rädsla, Frustration, Hopp och hopplöshet samt Närståendes positiva upplevelser av att vårda; Konsekvenser för närstående som vårdar med subkategorierna Stress, Vårdbörda och ansvar samt stigmatisering. De övriga huvudkategorierna är Kunskap och brist på kunskap samt Stöd och brist på stöd. Diskussion: Resultatdiskussionen tar upp hur stigmat får olika konsekvenser för de närstående i samband med vårdandet av en person med HIV. Utgångspunkter tas framförallt ifrån Erikssons caritativa teori med fokus på begreppen hälsa och lidande. Även kunskap och brist på kunskap för de närstående är av central betydelse gällande sjukdomen. Detta diskuteras utifrån de närståendes förutsättningar för att vårda en person med HIV.