Det reflexiva projektet : identitetsskapandet och det senmoderna medielandskapet

Sammanfattning: Problem: Dagens samhälle genomgår en ständig förändring och denna har beskrivits som en intensifiering av medialiseringen. I kärnan av denna utveckling återfinns medielandskapet och detta har beskrivits i termer av globalisering vilket i sin tur är nära sammanbundet med en ökad frikoppling från tid och rum. Den intensifierade medialiseringen och medielandskapets globalisering verkar genom en ökad reflexivitet och ett ökat medvetande om görbarhet även driva det moderna samhället mot en sen- eller postmodern era. Samtidigt har den nya tidens filosofi kommit att beskriva identiteten som ett reflexivt projekt där en illusion av kontinuitet skapas genom att ögonblick av reflektion fogas samman till ett narrativ. Identiteten skulle på så sätt konstrueras utifrån genom till omvärlden utifrån reflektion däröver. Vidare kan intensifieringen av medialiseringen och globaliseringen av medielandskapet sägas leda till att även bilden av omvärlden, den mentala bilden av världen över vilken reflektionen sker, i allt högre grad kommit att utgöras av medierade bilder. Syfte: Arbetets syfte är att utifrån olika författares teorier inom det aktuella ämnet reflektera över hur identiteten som reflexivt projekt kan tänkas påverkas av medialiseringen av kulturen och globaliseringen av medielandskapet samt den minskade betydelsen av tid och rum som följd där av. Syftet är vidare att foga samman dessa olika författares teoretiska resonemang till en sammanhängande diskussion utifrån ämnet, tvärsnittet mellan begreppen, samt att på så sätt lyfta fram tänkbara konsekvenser för identitetsskapandet som process utifrån den rådande utvecklingen av medielandskapet. Undersökningen: Undersökningen sker genom en teoristudie och kan vidare sägas vara strukturalistisk så till vida att den utgår från strukturer sedda som innehållande teorier för att därifrån närma sig den empiri som dessa berör. Slutsatser: Då det är mot bilden av världen och inte världen i sig som identiteten definieras leder en medialisering av kulturen, bilden av världen, till att en allt större del av världen kan greppas och införlivas i egna mentala bilden av världen. Detta leder i sin tur till att antalet relationer till omvärlden potentiellt sett ökar samtidigt som dessa relationer blir allt mer valbara. Utvecklingen verkar vidare få två grundläggande konsekvenser för identitetsskapandet. För det första ökar beroendet på medierna för upprätthållandet av den mentala bilden av världen och därmed även för identiteten som konstruerad utifrån dessa relationer. För det andra innebär globaliseringen av medielandskapet både en konvergerande och en divergerande kraft så att en homogenisering av kulturer kan ske på ett globalt plan samtidigt som en fragmentisering kan ske på det lokala planet. Medan detta kan leda till en ökad gemenskap mellan grupper ur ett globalt perspektiv riskerar individer som lever nära inpå att genom olika relationer till en allt mer medierad värld att fjärmas allt längre ifrån från varandra.