Åtgärdsprogram i gymnasieskolan - en tematisk dokumentanalys

Sammanfattning: Syftet med den här studien har varit att utveckla kunskaper om innehållet i åtgärdsprogram skrivna för elever i gymnasieskolan. Mer precist har texter i 15 åtgärdsprogram analyserats för att undersöka om och i såfall hur, innehållet förändrats under tidsperioden 2012-2019. Forskningsfrågorna har varit: 1. Vilka åtgärder beskrivs i de studerade åtgärdsprogrammen? 2. Hur beskrivs åtgärderna i relation till begreppet inkludering? Studien har ett sociokulturellt perspektiv och åtgärdsprogrammen som har hämtats från tre olika gymnasieskolor har analyserats med en kvalitativ ansats. Målet har varit att skapa en förståelse för hur åtgärdsprogram skrivits i praktiken och utifrån metoden tematisk dokumentanalys få en bild av vilka undervisningsverksamheter som eftersträvats utifrån åtgärdsprogrammen. Resultatet visade att i de undersökta åtgärdsprogrammen förekom åtgärder för särskilt stöd vilka kunde kategoriseras i 17 olika teman samt extra anpassningar vilka kunde kategoriseras i 26 olika teman. När åtgärderna kategoriserades enligt Asp-Onsjös (2006) definitioner av rumsligt inkluderande, didaktiskt inkluderande respektive socialt inkluderande åtgärder så visade det sig att alla tre formerna av inkludering fanns representerade med tonvikt på didaktisk och rumslig inkludering både när det gällde åtgärder för särskilt stöd och extra anpassningar. Resultatet visade också att majoriteten av åtgärderna utgår från ett kompensatoriskt perspektiv, vilket kan jämföras med Skollagens (2010:800) inkluderande intention. Vidare visade en jämförelse med delar av Skolverkets stödmaterial (2008, 2014ab) att elevers intressen och förmågor sällan kopplats till vidtagna åtgärder i texterna. Inte heller skrevs koppling till kursinnehåll fram. Dessutom beskrevs inte alltid elevers behov av särskilt stöd. En förändring över tid kunde skönjas då beskrivningar av behov, från och med år 2019 förekom konsekvent i åtgärdsprogrammen. En annan förändring över tid var att antalet extra anpassningar i åtgärdsprogrammen ökade betydligt år 2019 jämfört med tidigare år.