Sakfrågor, begrepp och beslut på formuleringsarenan : – En kvalitativ intervjustudie med aktörer som medverkade vid utformning av kursplanen i Hem- och konsumentkunskap 2011.

Sammanfattning: Bakgrund Den nu gällande kursplanen för Hem- och konsumentkunskap enligt Lgr11 ersatte 2011 den tidigare kursplanen enligt Lpo94, vilket innebar stora förändringar. Kännedom om de sakfrågor och begrepp och beslut som var centrala vid tillkomsten av kursplanen kan bidra till en bättre förståelse för dess utformning och innehåll.   Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka sakfrågor, begrepp och beslut som har varit centrala i organisationen vid revideringsprocessen av kursplanen i Hem- och konsumentkunskap enligt Lgr11  Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra personer som ingick i revideringsorganisationen SKOLA2011 vid framtagandet av Kursplanen för Hem- och konsumentkunskap enligt Lgr11. Dessa genomfördes med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sex huvudkategorier identifierades. Från resultatet går det att utröna en generell trend vad gäller sakfrågornas natur. Många sakfrågor på ämnesarbetsgruppsnivå i organisationen är kopplade till själva ämnet samt begreppen kunskap i handling/handens kunskap. Sett till organisationen som helhet verkar dock en stor del av sakfrågorna vara kopplade till strukturreformen och dess övergripande mål med ökad tydlighet. Revideringsarbetet har även präglats av en snäv tidsram samt relativt stark politisk styrning. Den nuvarande strukturen på kursplaner är mindre lämplig för processämnen. De sakfrågor som vållat kontrovers kan sägas vara en horisontell målkonflikt och kan kopplas till strukturreformen. Den helomvändning revisionen medförde innebar ett väldigt stort och komplicerat arbete. Slutsats Strukturreformen satte starka ramar och en stor prägel på revideringsarbetet. Reformarbetet påverkades även av snäva tidsramar samt en relativt stark politisk styrning. En framtida revidering bör ges större tidsramar, vilket kräver en större politisk konsensus kring skolfrågor och läroplansutformning. Den nuvarande strukturen på kursplaner är mindre lämplig för processämnen vilket bör beaktas vid framtida revideringar. Framtida revideringar bör även eventuellt ske i mindre steg samt byggas underifrån på beprövad erfarenhet.