Köttkonsumtion och dess klimatpåverkan : hur mycket kött kan vi äta och av vilka djurslag för att det ska vara hållbart?

Sammanfattning: Klimatfrågan är en av vår tids största frågor. Om klimatförändringen får fortgå som trenden visar kan det få katastrofala konsekvenser i världen som till exempel utdöende av regnskogen, stigande vattennivåer, färskvattenbrist och mer extrema väderförhållanden. Jordbrukssektorn står globalt sett för upp mot 30 procent av växthusgasutsläppen vilket gör den till den enskilt största sektorn vad gäller växthusgasutsläpp. Inom jordbrukssektorn härrör mycket av utsläppen globalt sett från djurhållningen, orsaker till det är bland annat avskogning för att ge plats åt foderodling och bete, idisslares foderomvandling och användning av kväve i samband med foderodling. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att minska köttkonsumtionen. Syftet med det här examensarbetet är att besvara frågan Hur mycket kött kan vi äta och av vilka djurslag för att det ska vara hållbart? I detta ingår ett annat syfte som är att ge visioner av hur en ur klimatsynpunkt hållbar köttproduktion kan se ut i Sverige i framtiden. Examensarbetet består av tre delar. Som bakgrund ges en litteraturstudie där bland annat jordbrukets samband med klimatförändringen tas upp. Den andra delen är ett visionsarbete. Två oberoende grupper fick diskutera sina uppfattningar om hur en ur klimatsynpunkt hållbar djurproduktion kan utformas och dessa diskussioner sammanfattades sedan till två visioner. Den tredje delen i examensarbetet består av beräkningar på köttkonsumtion och dess klimatpåverkan. Beräkningarna utgår till stor del från livscykelanalyser av olika djurslag och produktionssystem. Jordbruket och djurhållningen som beskrivs i visionerna skiljer sig på vissa punkter drastiskt från dagens system. Det visar att det inte bara handlar om att förbättra och utföra klimatreducerade åtgärder på de system vi har idag, det krävs även stora förändringar som påverkar till exempel placering och omfattning av djurhållningen i Sverige. En stor förändring handlar om kretslopp. Båda visionerna ser kortare och tätare kretslopp och en foderproduktion som sker nära djuren. Det kommer att kräva omstruktureringar inom lantbruket och kommer till exempel att påverka vilka grödor som odlas på åkermarken. Andra gemensamma åtgärder i visionerna för att minska klimatpåverkan från djurproduktionen är att bättre anpassa produktionen till lokala förutsättningar och att utnyttja bete och livsmedelsrester mer i foderstaterna. Enligt IPCC är 1600 kg CO2-ekv per person och år en hållbar nivå vad gäller utsläpp av växthusgaser. Dagens köttkonsumtion i Sverige kan inte anses vara hållbar ur klimatsynpunkt eftersom den enligt mina beräkningar genererar utsläpp på 838 kg CO2-ekv per person och år, den utgör alltså 52 procent av vad en individ kan tillåtas släppa ut. Det betyder att köttkonsumtionen i Sverige behöver minska. Jag anser att det är mer än en halvering av köttkonsumtionen i Sverige som måste till för att vi ska hamna på en hållbar nivå vad gäller utsläpp av växthusgaser. Hur stora utsläppen från köttkonsumtionen blir beror på hur köttet har producerats och av vilka djurslag. Positivt ur hållbarhetssynpunkt är att äta närproducerat kött från djur som bidragit till mer än att bara producera kött, till exempel kött från djur som gått på bete eller kött som kommer från mjölkproduktionen, det är också positivt att äta kött från djur som utfodrats med restprodukter. Kött från system där gödseln cirkuleras och blir till nytta för foderproduktionen är också positivt ur hållbarhetssynpunkt eftersom kvävenivåerna minskar när mindre nytt kväve förs in i systemet via handelsgödsel och baljväxter.