Pristak på elcertifikat : ett nödvändigt skydd för konsumenten?

Sammanfattning: Det svenska elcertifikatsystemet är ett relativt komplext system med en enkel grundtanke; att genom marknadens krafter öka den förnybara elproduktionen i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att låta producenterna av förnybar el sälja elcertifikat till konsumenterna erhåller de en extra inkomst som ökar deras intäkter och gör det mer lönsamt att driva denna typ av produktion. Det finns dock en oro bland politiker att konsumenternas kostnad för elcertifikatsystemet kan bli orimligt hög i samband med att målen för tillkommande förnybar elproduktion höjs. En ambitionsökning i målen kan leda till en utbudsbrist av elcertifikat till följd av en ökad efterfrågan på dem och då även ett högre elcertifikatspris. Det finns även andra osäkerhetsfaktorer i systemet som skulle kunna ge upphov till en utbudsbrist. I dagsläget finns det inget övre tak för hur mycket en konsument kan betala för elcertifikaten utan prissättningen sköts på en fri marknad och hamnar i teorin där konsumenternas efterfrågekurva skär producenternas utbudskurva på elcertifikatsmarknaden. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka konsekvenserna för konsumenternas välfärd ifall det blir en utbudsbrist på elcertifikat under dagens förutsättningar då det inte finns något pristak på elcertifikat och jämföra detta med ett scenario då ett pristak införs. Enligt nationalekonomisk teori maximeras den totala välfärden för samhället om det råder fri marknadsprissättning och det kan bildas en jämvikt mellan utbud och efterfrågan. I detta resonemang utesluts däremot fördelnings- och rättviseaspekter. I dagsläget bär konsumenterna hela kostnaden för elcertifikatsystemet och farhågorna är att deras stöd för förnybar elproduktion kan urholkas ifall kostnaden blir alltför hög. I en grafisk analys, med utbuds- och efterfrågekurvor, skissas de samband som förväntas ligga bakom prissättningen på elcertifikat. I och med detta visas kopplingen elcertifikatsmarknaden har till elmarknaden. Baserat på tillgänglig data görs också en beräkning av skillnaden mellan konsumentens kostnader före och efter att ett pristak införs med år 2010 som exempel då elcertifikatpriset var som högst detta år. Förhoppningen är att det ger ett tydligare konsumentperspektiv på de kostnader som elcertifikatsystemet medför. Slutsatsen från den grafiska analysen blir att ett pristak på elcertifikatsmarknaden kan garantera att konsumenternas kostnader inte stiger okontrollerat och också att det kan utformas på så sätt att det ger en intäkt till statskassan. Totalt sett ökar konsumentöverskottet i och med att priset på elcertifikat sjunker, men en viss höjning av elpriset kan också bli en följd. Beräkningarna av konsumenternas kostnader visar att ett pristak som sänker elcertifikatspriser med 62 % leder till en minskning av elcertifikatskostnaden och dess andel av den totala elkostnaden. Dock är kostnaden för elcertifikaten en liten andel av den totala elkostnaden och ifall elpriset stiger med mer än 4 % så är konsumentens totala elkostnad densamma som innan ett pristak. Innan det går att fastställa ifall det behövs ett pristak på elcertifikat behöver vidare forskning göras för att fastställa vilken effekt detta får på elpriset. Om elcertifikatsmarknaden studeras separat från elmarknaden är dock ett takpris på elcertifikat ett bra sätt att skydda konsumenterna från skenande kostnader. Kvoten som ska uppfyllas för förnybar elproduktion är satt politiskt och det är sannolikt att politikerna inte har full information om marknadsförutsättningarna. Risken är stor att kvoten kan sättas för högt och det kan visa sig bli väldigt dyrt för konsumenterna varför en skyddsmekanism i form av ett pristak inte ska avfärdas för lätt.