”Vi kunde nästan inte ens uttala ordet entreprenöriellt lärande” : En kvalitativ intervjustudie om hur uppdraget att främja entreprenörskap uppfattas och realiseras inom svenskämnet

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att belysa hur uppdraget att främja entreprenörskap kan realiseras inom svenskämnets konstruktioner. Syftet är även att öka kunskapen om svensklärares uppfattning och erfarenhet av uppdraget i relation till svenskundervisning. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar formulerats som fokuserar på hur svensklärare uppfattar uppdraget att främja entreprenörskap, hur de beskriver att de realiserar uppdraget samt vilken typ av svenskämne som framträder i lärarnas beskrivningar av entreprenörskap inom svenskundervisningen. För att uppfylla syfte och få svar på studiens frågeställningar tillämpas en kvalitativ intervjustudie som metod samt att tankekarta används som kompletterande metod. Studiens informanter består av sex utbildade och legitimerade svenskämneslärare som samtliga undervisar i årskurs 7–9 på samma skola i Mellansverige. Vid analys av intervjuerna och tankekartorna användes fenomenografi som analysmetod för att kunna urskilja både likheter och skillnader i informanternas utsagor om fenomenet entreprenörskap i svenskämnet. Studiens utgångspunkt är läroplansteoretisk ämnesdidaktik där Malmgrens tre svenskämneskonstruktioner används som analysverktyg. Resultatet visar att entreprenörskap uppfattas olika av studiens svensklärare vilket också leder till olika tolkningar kring hur uppdraget kan realiseras inom svenskämnet. Studiens lärare upplever att uppdraget att främja entreprenörskap är kompatibelt med svenskämnet i olika hög grad. De lärare som medvetet realiserar uppdraget i svenskämnet beskriver att detta görs genom bland annat ämnesövergripande problemlösning, autentiska sammanhang och otraditionell undervisning. De lärare som medvetet integrerar entreprenörskap i svenskundervisningen ser på svenskämnet som ett erfarenhetspedagogiskt ämne där ämnesövergripande arbete, autentiska sammanhang samt elevernas egna intressen och nyfikenhet utgör viktiga delar. Denna studie är allt för småskalig för att dra generella slutsatser och vidare forskning skulle behöva utföras för att kunna säkerställa att lärares ämnestraditioner påverkar hur de tolkar och realiserar entreprenörskapsuppdraget i svenskämnet, något som tidigare forskning tyder på.