HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS ERFARENHETER AV ATT ARBETA INOM KRIGSOMRÅDEN. En litteraturstudie

Sammanfattning: Inledning: Sverige bidrar militärt till ett flertal konflikter i världen. Inom dessa styrkor ingår sjukvårdspersonal som arbetar i en hotfull miljö och samtidigt är de både soldat och sjukvårdspersonal. Syfte: att belysa sjuksköterskors och annan hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att arbeta i områden där det pågår krig. Metod: vald metod var litteraturöversikt. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed, vilket resulterade i 11 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Artikelgranskning gjordes med stöd från Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011). Resultat: sjukvårdspersonalen beskrev erfarenheter av att vara både militär och vårdare, som har varsina professionella gränser som kan hamna i obalans. Sjukvårdspersonalen beskrev även svårigheter att accepteras i sin roll av sina militära kollegor, men beskrev även gemenskap. Levnadsförhållandena innebar psykiska och fysiska utmaningar, och det beskrevs erfarenheter av miljön som hotfull mot sjukvårdspersonalens och andras liv, hälsa och säkerhet. Brist på resurser påverkade också sjukvårdspersonalens möjligheter att vårda, samtidigt som det beskrevs etiska dilemman av att inte kunna vårda och att ha ett emotionellt engagemang. Det ställdes höga krav och förväntningar på sjukvårdspersonalens kompetens, och de beskrev vikten av ett gott ledarskap. Sjukvårdspersonalen använde olika copingstrategier, och kunde även finna mening i sin situation. Diskussion: sjukvårdspersonalens erfarenheter kunde relateras till Maslows motivativationsteori, vilket visade att de periodvis levde under förhållanden som innebar hinder för grundläggande behovsnivåer, samtidigt som det kunde vara möjligt att tillfredställa de högre nivåerna. Slutsats: sjukvårdspersonalen hade en psykiskt och fysiskt utmanande situation som krävde förberedelser. Vidare forskning efterfrågas på grund av liten mängd forskning inom området.