Environmental literacy : Att utveckla barns kunskaper och handlingskompetens genom miljöundervisning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS)

Sammanfattning: Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka begreppet environmental literacy, en slags förståelse för och handlingskompetens inför olika miljörelaterade frågor och problem, samt dess betydelse inom undervisning. Vi använder det engelska begreppet för att det inte finns någon vedertagen svensk översättning. I dagens samhälle har frågor om miljö och hållbar utveckling blivit centralt vilket gör att elever som framtida samhällsmedborgare, behöver utveckla kunskaper och ökad handlingskompetens för att hantera dessa frågor. Syftet har således varit att undersöka hur lärares miljöundervisning kan bidra till att utveckla lågstadieelevers environmental literacy. För att kunna undersöka detta har tre delfrågor formulerats i syfte att ta reda på vad environmental literacy är, varför det är viktigt och hur undervisning kan se ut i relation till environmental literacy.  För att besvara dessa frågor har vi systematiskt sökt utifrån databaserna ERIC, ERC, Swepub, Libsearch och Google scholar genom att kombinera olika relevanta sökord. Främst har vi sökt utifrån begreppen sustainable development, environmental education och environmental literacy. Vi har även använt oss av sekundärsökningar för att finna ytterligare relevant forskning som kan belysa frågeställningen. Denna sökprocess gav oss 14 artiklar som underlag till kunskapsöversikten. Dock bör det lyftas att environmental literacy är ett begränsat begrepp, vilket kan bidra med brister i metoden.  Resultatet visar att environmental literacy består av flera förmågor som innefattar att ha kunskaper, ansvarskänsla och handlingskompetens inför att hantera miljöproblem och leva hållbart. Dessutom har det blivit tydligt att environmental literacy är viktigt att utveckla för att skolan ska kunna fostra framtida samhällsmedborgare till att verka för en hållbar miljö både för nutida och kommande generationer. Slutsatsen är således att environmental literacy är viktigt att utveckla redan i lågstadiet och att läraren får en avgörande roll i att anpassa undervisningen så att eleverna kan utveckla kritiskt tänkande och en självständighet inför att lösa miljöproblem. Däremot är environmental literacy ett begränsat begrepp inom den svenska skolan vilket gör att det kan vara intressant att forska vidare om dess betydelse och påverkan på undervisningen i Sverige. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)