När avgränsningen ställs på sin spets - Gränsen mellan kommersiell och icke kommersiell marknadsföring

Sammanfattning: I studien kommer avgränsningen mellan MFL och tryck- och yttrandefriheten diskuteras och vilka faktorer som är viktiga vid gränsdragningen. Det kommer göras en undersökning av gränsdragningen både i traditionella och sociala medier. Syftet med studien är även att problematisera bedömningen av kommersiell marknadsföring i sociala medier och om avgränsningen i de medierna bör vara lik den som görs på traditionella medier. För att en framställning ska omfattas av MFL krävs det att framställningen är av ren kommersiell natur. Med ren kommersiell natur menas att framställningen har gjorts i kommersiell verksamhet, har ett kommersiellt syfte och har rent kommersiella förhållanden till föremål. Uppfyller en framställning dessa kriterier är framställningen kommersiell marknadsföring och regleras av MFL. De nyss nämnda kriterierna utgör avgränsningen gentemot det svenska grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefrihet. Kommersiell marknadsföring kan vara reklam, medan icke kommersiell marknadsföring kan vara en åsikt eller ett politiskt budskap. Det är viktigt att veta vad som är kommersiell respektive icke kommersiell marknadsföring, eftersom de omfattas av två olika regelverk. MFL får inte tillämpas på ett sätt som kan anses vara problematiskt i förhållande till den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten. Frågan om avgränsningen mellan kommersiell och icke kommersiell marknadsföring ställs på sin spets vid marknadsföring i sociala medier. Genom de marknadsföringsformer som används i sociala medier är kommersiella framställningar väldigt likt det icke kommersiella innehållet som finns på plattformen i fråga. I studien visas att bedömningen av kommersiell marknadsföring är svårare att dra i sociala medier. Sociala medier bör dock fortsättningsvis regleras i MFL.