Våldets betydelse vid konstruktioner av en god förälder : En kvalitativ dokumentstudie om tingsrättens och socialtjänstens förväntningar på våldsutsatta föräldrar i vårdnadstvist

Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att jämföra tingsrättens domar i vårdnadstvister där det uppges att våld mellan föräldrar förekommit med socialtjänstens riktlinjer för vårdnad- boende- och umgängesutredningar, för att analysera vilka förväntningar på föräldrarna som beskrivs. För att besvara syftet har en dokumentstudie gjorts, där tingsrättens domar och Socialstyrelsens handbok gällande vårdnad, boende och umgänge analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktionism, genusregimer och den modercentrerade familjemodellen har använts som teoretiska perspektiv och analysbegrepp. Studien har visat att tingsrättens och socialtjänstens förväntningar på föräldrar stämmer till stor del överens med varandra. I studien har det bland annat kunnat observeras i domarna att mammor får ett större ansvar för barnens och pappornas relation till varandra, att skydda barnen från våld, att hålla barnen utanför föräldrarnas konflikt och att få samarbetet mellan föräldrarna att fungera. Samarbete mellan föräldrarna och barnets kontakt med båda föräldrarna har lyfts fram både i domarna och handboken som en viktig grund i bedömningen. Dessa aspekter har i vissa domar resulterat i att våldet hamnat i skymundan i bedömningarna. Trots detta tas våldet i regel i beaktning, men i varierande grad och i de flesta fall bedöms föräldrars uppgifter om våld som trovärdiga av tingsrätten och socialtjänsten. Slutsatsen dras att tingsrätten i deras bedömningar har högre förväntningar på mammor och deras föräldraskap än på pappor och att våldets konsekvenser för varken barn eller föräldrar sällan tas i beaktning. I socialtjänstens handbok framgår liknande förväntningar på föräldrar som hos tingsrätten, dock är dessa förväntningar könsneutrala.