Vad säger läromedlet – egentligen? En studie i det som ligger under ytan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Detta examensarbete är en kritisk textanalys av ett urval texter som hämtats från två läromedel avsedda för gymnasiekursen Svenska 1. Analysen baseras på den textanalysmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997), och de resultat den genererar tolkas med utgångspunkt i normkritisk teori. Examensarbetets syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden och normer som inte är uppenbara vid en första anblick, genom en granskning av vilka språkliga val som gjorts under utarbetande av texterna samt vilka konsekvenser dessa val får ur ett normkritiskt perspektiv. Resultatet ger att språkliga val gällande lexikon, grammatik och lingvistiska former har medfört att vissa deltagare tilldelas makt på bekostnad av andra, och att en del av dessa val syftar till att dämpa effekterna av rådande maktobalanser genom att ge sken av mer jämlika förhållanden än de faktiskt rådande. Detta ger i sin tur möjlighet att föra fram argument utan att det tydligt framgår att det är just argumentation det handlar om. Analysen ger också exempel på framställningar som innehåller implicit uttryckta normer i fråga om studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Sammanfattningsvis gav resultaten indikationer på att det föreligger behov att låta läromedel genomgå en kritisk textanalys med normkritiskt perspektiv, med fördel innan läromedlen i fråga köps in av skolor och delas ut till elever.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)