Fastighetsinvesteringar och inflation : Hur påverkas direktavkastningskravet av en höginflationsmiljö?

Sammanfattning: Fastighetsbranschen har under 2010-talet befunnit sig i en nästintill perfekt ekonomisk miljö med högkonjunktur och låga finansieringskostnader. I skrivande stund, våren 2023, är situationen en helt annan. Med en skenande inflation och en höjning av styrräntan med 350 punkter på drygt ett år är den ekonomiska miljön allt annat än perfekt. Denna nya ekonomiska miljön frambringade ett intresse över hur direktavkastningskravet påverkas av hög inflation, vilket också är syftet med vår uppsats. Uppsatsen baseras på semistrukturerade intervjuer med erfarna personer aktiva i fastighetsbranschen.  Undersökningen visar att inflationens påverkan på direktavkastningskravet är indirekt och att den främsta orsaken till ett ökat direktavkastningskrav går att härleda till en ökad styrränta. Detta är i sin tur en effekt av att försöka dämpa inflationen. Inflationen medför även en stor osäkerhet i branschen, vilket gör att aktörer blir avvaktande och transaktionsvolymen minskar. Vidare observeras ett flockbeteende på marknaden där många aktörer inte vågar investera i rädsla för att genomföra transaktioner till nivåer som är alldeles för låga eller när det inte finns tillräckligt med genomförda transaktioner att jämföra med. Denna osäkerhet avspeglas i en ökad riskpremie, en riskpremie som utgör en komponent av direktavkastningskravet, vilket leder till att direktavkastningskravet stiger.  Olika segment har och spås få olika konsekvenser av inflationen. Den del av handelssegmentet som utgörs av sällanköpshandel kommer att få det svårare. Hyresgäster som bedriver verksamhet inom sällanköpshandeln drabbas i dubbel bemärkelse genom att konsumenternas köpkraft minskas till följd av inflationen samtidigt som deras hyror indexeras upp. Hyresgäster som bedriver verksamhet inom dagligvaruhandeln och lågprissegmenten drabbas inte lika hårt.