Göra rum i Stockholms stad : landskapsarkitektens verktyg i gestaltning för social hållbarhet

Sammanfattning: Social hållbarhet har på senare år fått ökad betydelse inom fysisk planering, något som bland annat syns i att målbeskrivningar rörande social hållbarhet tas upp i politiska styrdokument på global såväl som på nationell och kommunal nivå. I översiktsplanen för Stockholms stad nämns exempelvis att välutformade offentliga miljöer ska bidra med flera viktiga sociala funktioner i staden. Det är därmed relevant att undersöka hur landskapsarkitekter som arbetar med utformningen av dessa platser förstår och förhåller sig till begreppet social hållbarhet samt vilka verktyg de använder för att uppnå detta. Arbetet utgår från frågeställningen: Hur arbetar gestaltande landskapsarkitekter för att främja social hållbarhet vid gestaltning av offentliga rum i Stockholm? För att svara på detta utförs kvalitativa intervjuer med fyra landskapsarkitekter som arbetar med utformning av offentlig miljö i Stockholms stad. Intervjusvaren analyseras och diskuteras tematiskt mot bakgrund av litteratur i stadsplanering och designteori samt mot olika policydokument. Resultatet visar en komplexitet rörande begreppet social hållbarhet och kring de intervjuades arbetssituation, arbetsprocess och yrkesroll. Det finns verktyg som väljs eller läggs särskild stor vikt vid i gestaltning för social hållbarhet, viktigast av dessa verktyg är underlagen.