Internprissättning Eventuella konsekvenser av den förväntade nya OECD-anpassade lagstiftningen och beviskravet sannolika skäl

Sammanfattning: Intresset för internprissättning har i Sverige gått i vågor. Redan 1991 kom RSV med ett förslag som emellertid inte renderade i några åtgärder. Nu har frågan kommit upp på lagstiftningsnivå och resulterat i SOU 2002:47. Då ny lagstiftning i enlighet med OECD:s riktlinjer är att vänta i framtiden skall jag gå händelserna i förväg och se vad som kanske väntar. Med internprissättning avses prissättning vid gränsöverskridande transak-tioner mellan företag och andra rättsfigurer i intressegemenskap, något som kan inbjuda till andra än strikt affärsmässiga transaktioner företagen emellan. Internprissättning är inte ett traditionellt skatteproblem, utan ett inkomstfördelningsproblem och det handlar om transaktioner som i sig inte är förbjudna. Felaktig prissättning innebär inte endast att ett land mister skatteunderlag till förmån för ett annat land, det ger även konkurrensfördelar. Ett ''rätt'' pris går aldrig att fastställa korrekt beroende på en mängd fakto-rer: exempelvis vad motparten vill betala, utbudet för tillfället, säljarens intresse av att sälja med flera. Det kan således finnas ett flertal korrekta pris på den aktuella varan eller tjänsten. Grundregeln är att priset närstående emellan skall sättas på armlängds avstånd. Problem uppkommer när SKM och den skattskyldige inte har samma åsikt om vilket pris som är ''rätt''. Vad som är ett adekvat pris kan många gånger vara svårt att fastställa då det inte finns något relevant jämförelseobjekt. Ett sådant behövs för att kunna tillämpa OECD:s metoder att definiera armlängdspris. Att bevisa något i ett skattemål kan många gånger vara svårt då det kan före-ligga ofantliga mängder material. Speciellt svårt blir det vid internprissätt-ning när den ena parten i transaktionen befinner sig utom riket. Det kan vara svårt att få tag på relevant material för utredning och materialet i sig kanske behöver översättas eller anpassas på något sätt. Bevisgraden på skatteområ-det ''sannolika skäl'' är mycket lågt. Huruvida en eventuell ny reglering kommer att påverka detta går inte att förutsäga i dagsläget. Den gränsöverskridande handeln kommer förmodligen att fortsätta öka och då måste en harmonisering ske. Att skattemyndigheter börjar samarbeta över gränserna är angeläget, då gemensamma metoder måste utvecklas, inte minst för att företagen inte skall bli utsatta för dubbelbeskattning. För att underlätta för alla involverade parter måste ny lagstiftning, som reglerar krav på information och dokumentation till, vilket även är andemeningen i den nya svenska utredningen.