Är förvaltningslagens dröjsmålstalan ett effektivt rättsmedel ur den enskildes perspektiv? - En undersökning av i vad mån utformingen av 12 § FL uppfyller sitt tilltänkta syfte

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: I samband med att den nya förvaltningslagen (2017:900) (FL) trädde i kraft 2018 så infördes en så kallad dröjsmålstalan genom 12 § FL. Syftet med bestämmelsen är att enskilda ska få ett verktyg för att kunna påskynda handläggningen av ett ärende i det fall som processen präglas av oskäliga dröjsmål. 12 § FL har dock kommit att kritiseras. Redan under remissbehandlingen påpekade ett flertal instanser att förfarandet inte var ändamålsenligt och efter att 12 § FL trätt i kraft har bestämmelsen fördömts i media. Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida utformningen av 12 § FL utgör ett effektivt rättsmedel ur den enskildes perspektiv och därmed uppfyller sitt tilltänkta syfte. Den slutsats som kan dras av undersökningen är att det finns ett flertal aspekter där bestämmelsen bör ändras för att bättre uppfylla sitt syfte. För det första bör dröjsmålstalan ska kunna väckas mer än en gång under en handläggningsprocess. För det andra så bör alla typer av ärenden där en enskild är part omfattas av 12 § FL. För det tredje bör dröjsmålstalan utformas utifrån en avslagsmodell. Detta innebär att i det fall myndigheten inte vidtar åtgärder inom en angiven tidsram så anses ett fiktivt avslagsbeslut ha meddelats i ärendet. Detta avslag kan sedan överklagas av den enskilda. Med bakgrund i vad som framkommit i undersökningen är det dock tveksamt om dröjsmålstalan även med ovannämnda förändringar kan komma att utgöra ett effektivt verktyg i mer än enstaka fall. I majoriteten av fallen anges orsaken till oskäliga dröjsmål vara organisatoriska aspekter och därför riskerar 12 § FL att endast bli ett sätt för den enskilde att på formell väg belysa dessa problem snarare än att lösa dem. På grund av olika anledningar finns det snarare en risk för att dröjsmålstalan leder till en högre arbetsbelastning som i sin tur förlänger de redan långa handläggningstiderna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)