Skiljer sig nedskrivningarna av goodwill mellan länder beroende på rättstradition? -En studie av börsnoterade företag i EU

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: EU har sedan år 2005 beslutat att alla noterade företag inom unionen ska tillämpa IASBs regelverk i koncernredovisning för att öka jämförbarheten i de finansiella rapporterna. IASB syftar till att harmonisera den internationella redovisningen men flera forskare bland annat D’Arcy (2006) menar att ett gemensamt regelverk inte är tillräckligt eftersom det är många faktorer som påverkar ett lands redovisning, bland annat den kulturella, politiska och ekonomiska miljön (Ball, Kothari & Ashok, 2000). La Porta et. al (1998) har gjort en omfattande klassificering av länders historiska ursprung med beaktande för vilken rättstradition ett land härstammar ifrån, samt vilket skydd som ges till investerarna. Utifrån den här indelningen har La Porta et al. (1998) kommit fram till fyra grupper; common law gruppen, den franska gruppen, den tyska gruppen och den skandinaviska gruppen. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är därmed; Har länderna i EU olika benägenheter att skriva ner goodwill vid en konjunkturnedgång beroende på vilken rättstradition de härstammar ifrån? Författarna valde att studera goodwillposten då den utgör en post som är förknippad med svåra bedömningar för företagen (Marton, 2007). Syfte: Uppsatsen syftar till att kartlägga vilka samband som finns under en lågkonjunktur mellan de fyra identifierade gruppernas goodwillnedskrivningar. Författarna ämnar också kontrollera om det finns nationella skillnader inom en och samma grupp samt diskutera varför skillnader kan uppstå. Avgränsningar: Författarna har valt att studera nedskrivningarna av goodwill i 16 länder i EU, grupperade utefter vilken rättstradition de härstammar ifrån. Uppsatsen har också avgränsats till att enbart beröra åren 2007, 2008 och 2009. Metod: Uppsatsen är av kvantitativ art då data samlats in från 3495 noterade företag i EU. Författarna har vidare valt att tillämpa hypotesprövningar för att urskilja de statistiska sambanden mellan de fyra identifierade gruppernas goodwillnedskrivningar. Resultat och slutsatser: Resultatet i uppsatsen visar att det finns skillnader mellan de olika gruppernas goodwillnedskrivningar trots att de numera tillämpar samma regelverk, IFRS. De mönster som kan urskiljas är att grupperna skriver ner goodwillposten olika mycket och vid skilda tidpunkter efter en konjunkturnedgång, beroende på rättstradition. Förslag till vidare forskning: Ett alternativ är att jämföra diskonteringsräntan vid nedskrivningsprövningen mellan företag i EU. Ett annat är att följa upp resultatet i denna studie som fann nationella skillnader inom den franska gruppen. I vilka länder inom gruppen skiljer sig goodwillnedskrivningen och varför?

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)