Genus och djävulskap - En studie kring genusskapade i Sveriges naturmytiska balladtradition under 1600- och 1700-talet

Sammanfattning: Uppsatsen studerar skapandet, samt upprätthållandet utav de normer kring manlighet och kvinnlighet, satta av kyrka och stat, som präglar den svenska naturmytiska balladtraditionen under 1600- och 1700-talet. Utöver fokus på manlighet- och kvinnlighetsskapande i svensk naturmytisk balladtradition granskas även kyrkans syn på sexuella möten med naturväsen och huruvida dessa normerande åsikter återspeglas i de naturmytiska balladerna. Undersökningen är gjord utefter ett urval utav ballader hämtade ur Sveriges medeltida ballader. Bd 1, Naturmytiska visor, ballader som sedermera granskats genom en diskursanalys. Uppsatsen har arbetats fram genom användande utav genusteorier kring respektabilitetsskapande och hur tanken kring den respektable individen föder och förstärker föreställningen om den ideala individen. Balladerna stärker en normerande bild där 1600- och 1700-talets idealkvinnas främsta angelägenhet var äktenskapet, hemmet och underställning mannen, en man vars idealkaraktäristik präglades utav tidens adelsideal byggd kring manlig ridderlighet, handlingskraft och auktoritet i den mänskliga världen. Kyrkans fokus på demonisering av naturväsen avhandlas i korthet, men de sexuella möten med naturväsen som återfinns i bl.a. folksägner lyser med sin frånvaro i de naturmytiska balladerna, förutom ett par mindre händelser med sexuella undertoner. Uppsatsen innehåller och behandlar i olika proportioner likväl genus och religion samt ett klassammanhang.