Klimatkompensationsåtgärder i byggbranschen

Sammanfattning: Med en växande kunskap om hur klimatet påverkas av byggbranschen för både företag och konsument växer också kraven på klimatkompensation och förbättrade åtgärder kring klimatavtrycken som görs. Företag utmanas mer av intressenter i samhället i sitt miljö- och klimatarbete vilket ställer högre krav på alla aktörer inom byggsektorn. Sveriges mål att senast 2045 inte bidra till några nettoutsläpp av växthusgaser betyder att bygg- och fastighetssektorn har mycket arbete framför sig med klimatarbete. Första januari 2022 trädde lagen om klimatdeklaration på byggvaror i kraft och lagen är nu ett krav för att byggnader ska få ett slutbesked. Idag byggs det mycket i Sverige, senast byggnationen låg på denna nivå var under miljonprogrammen på 1970-talet. Både inom byggnation av bostäder, kommersiell byggnation, renovering och infrastruktur råder det en hög efterfrågan. Den största utmaningen är att kunna förena denna höga byggnadstakt med klimatmålen Sverige har satt upp. Dessutom är cirka 40 procent av Sveriges energianvändning från byggnader som använder energin till el och uppvärmning till byggnader. Med grund i internationella avtal så som Parisavtalet har FN satt upp 17 globala mål. Dessa mål sammanfattas i Agenda 2030 och ska bidra till samhällets omställning till en hållbar framtid. I FN utvecklades en klimatkompensationsstandard, CDM, där man investerar i utvecklingsländer. I EU finns ett handelssystem med utsläppsrätter för att minimera risken för koldioxidläckage, det vill säga att företag flyttar sina verksamheter utanför EU. Handeln med utsläppsrätter är ett omdiskuterat ämne på grund av att det har blivit kritiserat för att det har varit för billigt att köpa utsläppsrätter. För att klimatkompensation ska kunna säkerhetsställas ska den uppfylla kriterierna på additionalitet, mätbarhet, permanens, transparens och bli verifierad av tredje part. Det finns olika frivillighetsstandarder så som Gold Standard, Plan Vivo och Verra. I stället för att använda sig av dessa standarder finns det möjlighet att klimatkompensera i form av negativa utsläpp. NollCO2 är en nationell certifiering som har tagits fram av Sweden Green Building Council (SGBC) för att certifiera byggnader som uppnår klimat-neutralitet i nybyggnation. LFM30 är ett lokalt branschdrivet initiativ i Malmö som ska hjälpa bygg- och anläggningssektorn att uppfylla Agenda 2030. Dessa två skiljer sig i sin syn på klimatkompensation då LFM30 vill benämna det som återbetalning och är mer kritiska för klimatkompensation genom agent, så som till exempel Gold Standard. NollCO2 accepterar klimatkompensation genom agent som sista steg i certifieringen. I denna rapport studeras två referensprojekt i byggnadsskedet utifrån deras klimatåtgärder. Referensprojekt nummer ett är certifierat av NollCO2 och referensprojekt nummer två är inte certifierat men ska uppnå klimatneutralitet. Dessa två referensprojekt har båda arbetat mycket med grön marknadsföring och intervjupersonerna är ense om att det ska vara ärligt, ödmjukt och transparent. Grön marknadsföring ska göras med försiktighet eftersom risken för greenwashing är stor. Den gröna marknadsföringen är trots det bra för att den väcker en debatt. Vår slutsats är att begreppet klimatkompensation är svårt att definiera och att många i byggbranschen är skeptiska mot det. Det bör finnas en enad definition genom hela byggbranschen för att förenkla användandet.