Den som lider med långvarig sjukdom : En riktad innehållsanalys med deduktiv ansats

Sammanfattning: Bakgrund: Lidande beskrivs i tre former av omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som är: sjukdoms-, livs- och vårdlidande. Långvarig sjukdom kan skapa ett lidande som kan uttryckas på olika sätt hos patienter. Vården bör vara personcentrerad med kommunikation som redskap. Lidande är svårt att uttrycka och därför är det viktigt att sjuksköterskan lyssnar och ser till hela patienten för att skapa delaktighet. Det finns ett ansvar inom hälso- och sjukvården att skapa goda förutsättningar för både patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet är att undersöka hur personer med långvarigt sjukdomstillstånd ger uttryck för sitt sjukdoms-, livs- och vårdlidande. Metod: En riktad innehållsanalys med en deduktiv ansats. Resultat: Resultat belyser hur individer med långvarig sjukdom ger uttryck för sjukdoms-, livs- och vårdlidande. Resultatet är framställt i kategorierna: Sjukdomslidande, Livslidande och Vårdlidande. Underkategorier: Sjukdomens fysiska påverkan, Sjukdomens psykiska påverkan, Inte bli sedd, Inte vilja leva, Maktutövning samt Brist på omvårdnad. Konklusion: En patient bör få uttrycka sin berättelse för att sjuksköterskan ska kunna forma vårdmötet på bästa sätt samt ge patienten de främsta förutsättningarna att kunna uttrycka sitt lidande. Sjuksköterskan bör förstå lidande för att kunna hjälpa patienten.