RFID inom bagagehantering - Utmaningar kring ett införande på svenska flygplatser

Sammanfattning: Ur ett globalt perspektiv blev under 2014 ungefär 7 av 1000 resväskor försenade i sorteringsprocessen, vilket resulterade i 24.1 miljoner resväskor. Kostnaden kopplat till detta är stor hos många flygbolag, då det innebär manuell hantering. Ett steg mot lösningen av misskött bagage är Radio Frekvent Identifikation (RFID) som börjar dyka upp på flygplatser runt om i världen som ett komplement till den streckkodslösning som finns idag. En fullständig implementering av ett RFID-system över samtliga flygplatser i världen skulle göra att hela industrin sammanlagt skulle kunna spara $760 miljoner USD årligen i kostnader kopplat till försenat och borttappat bagage. Tidigare studier visar att ett införande av ett RFID-system inom bagagehantering på en flygplats har medfört fler fördelar än nackdelar inom olika aspekter som exempelvis minskade kostnader och effektivare processer. Vilket leder till frågan varför har inte svenska flygplatser infört detta? Denna studie har som syfte att undersöka vilka utmaningar som finns kring ett införande av ett RFID-system inom bagagehantering på svenska flygplatser. Genom litteraturgranskning, kvalitativa intervjuer och observationer har vi kommit fram till fem huvudsakliga aspekter som kan vara möjliga hinder för ett införande av ett RFID-system på svenska flygplatser, vilket är följande: • Investeringsbeslut • Kostnad för RFID • Flygplatsens storlek • Transferflyg och transferbagage • Tidsaspekt inom flygindustrin Det gemensamma svaret har i stort sett varit att kostnaden är för hög för en investering i RFID på svenska flygplatser. Det resultatet visar, är att det handlar om en investeringsfråga och inte en fråga om ett införande av ett system.