En hållbar småhusbeskattning?

Sammanfattning: Fastigheter anses på grund av dess unika egenskaper att vara en av de bästa skattebaserna, och i takt med globaliseringens acceleration blir betydelsen av skatteintäkter från denna skattebas allt större. I Sverige har skatteuttaget från denna skattebas trendvis minskat med åren, något som sticker ut på ett internationell plan. Syftet med rapporten är att jämföra olika fastighetsbeskattningsmodeller för småhusfastigheter med typkod 220, däribland dagens modell med kommunal fastighetsavgift. Målet med jämförelsen är att utifrån resultatet framföra ett övergripande förslag till en hållbar framtida beskattning av småhusfastigheter. Modellerna jämförs genom en poängsättning utifrån teoretiska kriterier på en god och välfungerade skatt. Därefter genomförs en känslighetsanalys om fyra viktningsfall för att simulera hur utfallen kan variera beroende på utförarens värderingar. Idén bakom rapporten grundar sig i att ekonomkårens kritik mot den kommunala fastighetsavgiften och vurmande för den forna statliga fastighetsskatten inte delas av allmänheten, en motsättning som vi noterat under utbildningens gång. Rapporten består utav en litteraturstudie och en datainsamling. Litteraturstudien ämnar till att ge en teoretisk grund till poängsättningen. Datainsamlingsdelen kompletterar därefter, genom att påvisa hur de olika fastighetsbeskattningsmodellerna slår ut på sex exempelfastigheter vad gäller skattebördor. Den modell som i genomsnitt presterar bäst i både poängsättningen och känslighetsanalysen är markvärdesmodellen, vilket leder till slutsatsen att en hållbar framtida beskattning av småhusfastigheter bör utgå ifrån markvärden. Markvärdesmodellens styrka ligger bland annat i dess fördelningspolitiska effekter. Modellen leder även till att fastigheter som skattebas nyttjas i högre grad, vilket kan möjliggöra skattesänkningar på mer skadliga skatter. Vad gäller den kommunala fastighetsavgiften är modellen rangordnad på tredjeplats i poängsättningen och mellan andra och fjärde plats i känslighetsanalysen, vilket visar på att det finns åtminstone en annan modell som vore en förbättring.