Menstruationscykelns påverkan på skaderisk i nedre extremiteterna och dess orsaker - en litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Risken för att få en främre korsbandsskada (ACL-skada) eller ligamentskada i knät som kvinna är 2-3 gånger större än för en man. Det finns flera olika teorier kring varför betydligt fler kvinnor drabbas av skada, däribland anatomiska skillnader och strukturella, biomekaniska, neuromuskulära och hormonella faktorer. Fler forskare har på senare tid undersökt om det finns ett samband mellan menstruationscykeln (MC) och risken för just ACL-skador. Få studier har belyst sambandet mellan menstruationscykeln och skador generellt i nedre extremitet, detta trots att det finns studier som observerat att risken för skador i nedre extremitet bland kvinnor är högre än bland män. Syfte: Att sammanställa befintlig forskning som undersöker sambandet mellan skador och menstruationscykeln avseende skaderisk och dess orsaksmekanismer. Metod: Samtliga artiklar hämtades från PubMed och CINAHL. Av 152 träffar var det 24 st som mötte litteraturstudiens inklusionskriterier. Tjugotvå studier undersökte möjliga orsaksmekanismer till förändrad skaderisk under MC. Två studier undersökte förekomst av skador i olika delar av MC. Studierna kvalitetsgranskades med en modifierad version av JBI:s granskningsmallar. Fjorton studier ansågs ha hög kvalitet, sju studier ansågs ha medelhög kvalitet och tre studier ansågs ha låg kvalitet. Resultat: Avseende skaderisk visade en studie ökad skaderisk under follikelfas och ägglossning jämfört med lutealfas medan den andra studien inte fann någon signifikant skillnad mellan faserna. Avseende laxitet undersöktes detta av tio studier där sex av studierna funnit förhöjd laxitet under ägglossning eller lutealfas i ett eller flera avseenden av laxitet. Fyra av studierna kunde inte finna någon signifikant skillnad i laxitet under MC, även om två av dem observerade en trend av ökad laxitet vid ägglossning. Gällande muskelegenskaper undersöktes detta av elva studier varav sju kunde finna någon förändring i den undersökta egenskapen under MC. Majoriteten av dessa fann förändring under ägglossning. Neurologiska egenskaper undersöktes av tre studier. Två studerade joint position sense (JPS) varav en fann försämring under tidig follikelfas medan den andra studien inte fann någon signifikant förändring. Två av dessa fann minskad inhibition under ägglossning. Avseende posturalt svaj undersöktes detta av fem studier varav fyra fann ökat posturalt svaj vid ägglossning medan en studie fann ingen signifikant förändring. Konklusion: Förändringar i vävnader och biomekanik har kunnat observeras under MC och flera av dessa inträffar i samband med ägglossning. Ytterligare forskning krävs för att fastslå om och hur detta påverkar skaderisken genom MC.