En studie av etiken bakom australiensisk missbrukarvård enligt harm reductionmetoder

Sammanfattning: Syfte: Syftet med vår uppsats är att belysa den etiska dimensionen av harm reductionanknuten missbrukarvård. Till vår hjälp har vi haft etiska teorier och sociologen Zygmunt Baumans begrepp. Frågeställningar: Vi har använt oss av två huvudfrågor som vi därunder bryter ner i konkreta frågor. 1 Hur ser de etiska resonemangen ut hos personal verksam inom harm reductionanknuten missbrukarvård? Vilken typ av etik använder de sig av? Har de centrala etiska principer, vilka? Hur ser de på etik och moral? Följer de etiskt formulerade regler? Hur ser de på prohibition? Hur ser de på drogbruk? Hur ser de på människan? Vad driver dem i deras arbete? Hur ser de på harm reductions påverkan på samhället? 2 Hur kan man förstå harm reductionmetoders framväxt ur Baumans sociologiska perspektiv? Hur kan harm reductionmetoder kopplas till det senmoderna samhället? Hur kan harm reduction rättfärdigas etiskt utifrån ett sociologiskt perspektiv? Hur kan harm reductions förklarar sociologiskt? Vilka förutsättningar fanns för att harm reduction skulle kunna utvecklas? Hur kan Baumans begrepp förklara harm reductions ställning i det senmoderna samhället? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap. Vi har under fyra intervjutillfällen intervjuat fem respondenter. Utöver det har vi gjort två informationsintervjuer samt tagit del av en mängd forskningsartiklar och litteratur i ämnet. Resultat: Vi har sett att våra respondenter baserar sina etiska resonemang på tre pelare: Medmänsklighet. Dessa resonemang grundar sig på omtanke och barmhärtighet om medmänniskan. Verkligheten. I dessa resonemang konstaterar man att droger och droganvändande är en ofrånkomlig del av samhället. Förhandlingsbar moral. Dessa resonemang grundar sig på tanken att det finns en ny, relativ och förhandlingsbar moral å ena sidan och en gammaldags, moraliserande moral å andra sidan. Vi har även gjort en sociologisk analys och konstaterar att harm reduction endast hade kunna utvecklas i ett senmodernt samhälle. Vi använder oss i vår sociologiska analys av Baumans tankar. Med hjälp av begreppet flytande analyserar vi förutsättningarna för att harm reduction skulle kunna utvecklas. Med hjälp av begreppet fragmentering beskriver vi sociologiskt hur harm reduction rättfärdiggörs etiskt. Begreppet utopi låter vi stå för motsatsen till harm reductions realistiska grundsyn. Vi diskuterar harm reduction och utopins plats i samhället.