Vad kan kommunala och fristående skolor lära av varandra - en fallstudie om grundskolors styrning och resursanvändning

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur kommunala respektive fristående grundskolor styr sin verksamhet och hur de använder sina resurser. Utifrån detta, ämnar uppsatsen att diskutera vad eventuella skillnader beror på och vilka lärdomar de olika skol¬formerna kan dra från varandra. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod och empirin är insamlad genom en fallstudie. De utvalda fallen är två fristående och två kommunala skolor. Vi har även tagit del av mer kvantifierbar information, då vi har undersökt resursanvändningen hos de utvalda skolorna. Teori: För att beskriva hur dessa skolor styr sin verksamhet och hur de använder sina resurser har vi använt oss av ekonomistyrningsteorier. Vidare har vi använt konkurrensteorier och kostnadsdrivarteorier för att diskutera vilka lärdomar skolformerna kan dra från varandra. Empiri: Avsnittet behandlar till största delen det empiriska material vi har erhållit via intervjuer på skolorna. Inledningsvis presenteras en ämnesintroduktion som beskriver skill¬naden mellan privat och offentlig sektor samt likheter och skillnader mellan kommunala och fristående skolor. Slutsatser: De fristående skolorna planerar mer långsiktigt och har en mer affärsmässig syn på verksamheten och har egenformulerade visioner samt belöningar för prestationer. Resursanvändningen är relativt lika, men friskolorna har högre kostnader för lokaler och skol¬måltider, medan de kommunala skolorna har stora kostnader för stadsdelens gemensamma tjänster. De fristående skolorna satsar resurser på marknadsföring. Skillnaderna mellan skolformerna beror främst på att de har olika förutsättningarna för att driva verksamheten. De kommunala skolorna måste betala för stadsdelens gemensamma tjänster, medan friskolorna endast betalar för de tjänster de verkligen använder. En annan väsentlig skillnad är att de kommunala skolorna har en ett-årsbudget där över- och underskott inte följer med till nästkommande år. Oavsett de kommunala skolornas begränsningar skulle de kunna dra vissa lärdomar från de fristående skolorna. De skulle kunna ha en egen formulerad vision, lyfta fram sina konkurrensfördelar, se över vilka kostnader som är strategiska och marknadsföra sig för att locka till sig elever, framförallt engagerade elever som dessutom skapar positiv spill-over effekt. Ur företagsekonomiskt perspektiv har vi inte funnit några direkta lärdomar som de fristående skolorna dra från de kommunala.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)